Tittat, Upplevt

Pensionärsmys på bio

Judie Dench i The Best Exotic Marigold Hotel. Copyright Twentieth Century Fox

Måndag eftermiddag, klockan har passerat halvfyra. Det fyller på i foajén till Sollentuna bio som den här dagen i veckan har flera eftermiddagsföreställningar i sina fyra salonger.

Jag har inte bokat, men räknar kallt med att få en plats till The Best Exotic Marigold Hotel, en engelsk film som till stor del utspelar sig i Indien. Svensk premiär i slutet av förra veckan, och redan nu visas den på vår förortsbio – härligt att kunna hänga med utan att ta sig in till stan!

När filmen börjar rulla är det nästan fullt i den lilla salongen. Publiken är blandad, mest kvinnor (förstås) och de flesta i mogen ålder. Jag har hamnat bredvid en annan singelkvinna, ganska jämnårig med mig. Det dröjer inte många minuter förrän hon börjar bubbla av fniss och skratt. En och annan kommentar släpper hon också loss, lite lagom högt som om vi vore bästa väninnor. Hon är inte ensam om att kommentera handlingen. Ju mer filmen går desto fler tycker, säger, skrattar och – riktigt – myser över det vi ser.

Filmen, ja. Den börjar i England, där ett antal personer, som inte känner varandra, vantrivs med sin begynnande pensionärstillvaro. I hopp om att få ett bättre liv på ålderns höst nappar de på en annons att åka till Indien och bo på The Best Exotic Marigold Hotel i staden Jaipur.

Väl framme är det inte något exotiskt lyxhotell som väntar, utan ett förfallet hus där det saknas dörrar och telefoner, kranar slutar fungera och fåglarna flyger in genom öppna tak… Men också ett hotell för ”äldre och vackra” som den unge charmerande hotelldirektörens slogan lyder.

Rollerna är tydliga. Där finns kvinnan som söker en man, mannen som söker en kvinna (nej, just de får inte varann), den nyblivna änkan som fortfarande sörjer, paret som levt ett långt äktenskap och nu inser att de ska gå skilda vägar osv.

Förvecklingarna börjar snart. Den ena komiska situationen avlöser den andra i högt tempo. Den indiska miljön är tacksam med sina färger och sina människor (som en av damerna gör sitt bästa för att slippa ha kontakt med, men så småningom faller till föga för).

När den ensamme mannen till slut hittar sin kvinna på den snobbiga engelska klubben och fått henne i säng skryter han inför de andra hotellgästerna. Hon i sin tur brer på ännu mer: – Jag såg hans viagrapiller i fickan och bytte ut dem mot aspirin – det gick lika bra, vi höll på hela natten, berättar hon inför sin imponerade väninna.

En annan kommentar från mannen i det olyckliga äkta paret, som männen i biosalongen särskilt jublar över: – Jag ska framföra det jag tycker när min fru har sagt vad jag ska tycka…

Skådespelarna är de bästa tänkbara. Maggie Smith, Judi Dench och många fler. Regi: John Madden.

Salongen blir som ett sorlande mingelparty innan filmen är slut, med ett följdriktigt happy end.

 

 

 

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren