Debatt, Samhälle

Pensionerna står och stampar sedan 2003- vem bryr sig?

Foto: Riksbanken.

Utan sänkt inkomstskatt och höjt bostadstillägg skulle många pensionärer inte ha det bättre i dag än 2003. Före skatt har inkomstpensionen bara ökat med fyra procent under dessa år.

Läs meningen ovan en gång till. Inte bättre än 2003. Många. Pensionärer.

Hur kan detta komma sig? I vårt land där vi vant oss vid att levnadsstandarden bara går upp och upp finns en stor grupp människor som inte fått det ett smack bättre på många år.

Visst, vi är många som klarar oss bra, och inte har något att klaga över i vår pensionerade tillvaro. Men ska det verkligen vara på det viset att vissa gamla – många av dem dessutom kvinnor – får hanka sig fram i tillvaron?

Det är Swedbank som räknat ut hur hushållens ekonomi utvecklats i en utredning som presenterades strax före påsk.

Man har analyserat ett antal olika typhushåll, som banken följt över tid. Analysen utgår ifrån 2003, det år då det gamla ATP-systemet fasades ut.

För hushållen i stort har de senaste 14 åren utvecklats bra, konstaterar Arturo Arques som är privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.

Löntagarna har gynnats av en god löneutveckling och sänkt skatt i form av jobbskatteavdrag.

För ett enpersonhushåll har den reala inkomsten efter skatt ökat med 6 650 kronor per månad (drygt 40 procent).
En familj med tonårsbarn har 18 750 kronor mer i disponibel inkomst varje månad i år jämfört med 2003.
Inkomstpensionerna har ökat marginellt under samma period, och garantipensionen är oförändrad.

– Tack vare sänkt skatt har ett pensionärspar med inkomstpension fått 2 780 kronor mer att röra sig med varje månad. Garantipensionären har dessutom fått höjt bostadstillägg och den disponibla inkomsten har ökat med 20 procent eller med 2 060 kronor per månad, fortsätter Arturo Arques.

2017 kan de flesta grupper vänta sig ännu ett ekonomiskt bra år. Undantagna är garantipensionärer och arbetslösa, som får det sämre och inkomstpensionärerna som kan räkna med plus minus noll i plånboken.

Bra att Swedbank och andra håller koll på hur det ser ut i våra plånböcker.  Men vem bryr sig egentligen? Mer än de stackars fattiga pensionärerna själva??

3 Kommentarer

  1. Inge Josephson

    Kommer vi närmare ett ”PP” – Pensionärsparti? Partledarjobbet är ledigt….

  2. Det krävs stöd från olika många personer beroende på vilket val partiet vill registrera partibeteckningen för. 1500 personer krävs för riksdagsval eller Europaparlamentsval, 100 personer för landstingsfullmäktigval och 50 personer för kommunfullmäktigval. källa:www.val.se. Misslyckat försök med ett pensionärspartie har redan prövats. källa:https://sv.m.wikipedia.org/wiki/SPI_Välfärden. De etablerade riksdagspartierna är inte alls intresserade av oss pensionärer. Undersök gärna åldersfördelningen på våra riksdagsledamöter i Sveriges Riksdag. Hur många 65+ finns det totalt och hur är de fördelade mellan de olika partierna från höger till vänster?

  3. Andelen personer över 65 år är lägre i riksdagen än bland de som får rösta. Efter senaste valet ökade den till 2,6 procent. Detta samtidigt som drygt var fjärde röstberättigad i Sverige är över 65 år.Högst andel över 65 år hade Sverigedemokraterna med 6,1 procent, men partiet hade också högst andel unga ledamöter med 20,4 procent. Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick inte in en enda riksdagsledamot som uppnått pensionsåldern 65 år. Den yngsta ledamoten som valdes in i riksdagen fyllde 21 år 2014 och den äldsta 81 år. Källa:http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/vilka-ar-politikerna/

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren