Folk, Samhälle

Pensionsåldern rör på sig efter 40 år – eller?

Ill: demoskop.se.

De två Göran, Hägglund och Johnsson. Foto: sv.wikipedia.org.

De två Göran, Hägglund…

Sist pensionsåldern rörde på sig var 1976 då den sänktes från 67 till 65 år. Idag är pensionsåldern flexibel från 61, men fortfarande är 65 en inofficiell ålder då många lämnar arbetslivet mer eller mindre av tvång, slentrian utan att det egentligen är nödvändigt. Stat och kommun tvingar bort dig som fyllt 67 vare sig du vill eller inte.

Det är allmänt bekant att en stor del av dagens över två miljoner pensionstagare är friskare, piggare och lever allt längre än gårdagens – längre än vad det nuvarande pensionssystemet har rå med. Längre än vad samhället har råd med givet dagens bestämmelser.

Detta faktum har många debattörer och kritiker insett (så även Nyfikengrå). Pensionsåldersutredningen insåg det också och föreslog redan 2013 höjda pensionsåldersgränser (varav en del redan skulle varit i kraft om politikerna vågat ta tag i saken).

...och Johnsson. Foto: sv.wikipedia.org.

…och Johnsson. Foto: sv.wikipedia.org.

Gör vi inget åt saken nu kommer försörjningsbördan bli omöjlig för dem som arbetar och betalar in pensionsavgifter för att finansiera pensionsutbetalningarna till en växande skara pensionstagare, resonerade utredningen.

En ömtålig fråga

Men ingenting hände då 2013. Pensionssystemet är en ömtålig fråga som låsts in i den blocköverskridande så kallade Pensionsgruppen, där enighet måste nås om alla ändringar. Men, ingenting är så välutrett att det inte kan utredas igen, vilket nu förre KD-ledaren Göran Hägglund och förre Metallbasen Göran Johnsson har gjort på uppdrag av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Samtidigt som den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar, så ökar också gapet mellan önskad och faktiskt utveckling av pensionsåldern i Sverige. Illustration: Pensionsmyndigheten.se.

Samtidigt som den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar, så ökar också gapet mellan önskad och faktiskt utveckling av pensionsåldern i Sverige. Illustration: Pensionsmyndigheten.se.

Så Göran H och J har dammat av Pensionsutredningens förslag, dvs bland annat att höja gränsen för att ta ut allmän pension från 61 år till 63 och att rätten att få jobba kvar höjs från dagens 67 år till 69. Och så har man pratat med parterna.

Oklart hur det slutar

För att ändringarna ska få genomslag efter en lagändring, måste nämligen justeringar göras i kollektivavtal och andra regler som arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare förfogar över.

Men utredarna säger sig ha fått utfästelser om att parterna ska ta sitt ansvar och ska förhandla om det som behövs och se till att det blir verklighet.

Men en av de viktigaste parterna, Svenskt Näringsliv vill inte vara med på tåget som dock LO hakat på. Så det oklart hur detta slutar.

Utredarna säger att om riksdagen beslutar om pensionsåldrarna under mandatperioden skulle ändringarna kunna genomföras från 2020.

Jaha, gott och väl om det händer något även om vi får vänta ytterligare fem år… Frågan är om det räcker med justering av pensionsåldrarna för att systemet inte ska kollapsa och kommande generationer ska få anständiga pensioner?

Ett lapptäcke

Knappast. Pensionssystemet av idag från 1990 är redan nu ett lapptäcke av halvbra eller halvdåliga lösningar som dagens pensionstagare lider av och där vi ännu inte sett några tecken till förändring, några exempel:

”Balanseringen” eller ”Bromsen” som få förstår och alla hatar och som gjorde att vi blev blåsta på10 procent av pensionen under några år.

Pensionsmyndighetens juliprognos för 2017 pekar på ca plus 3 procent för den allmänna pensionen. 2018 ska den ”få det värde den skulle haft utan balansering”, säger myndigheten. Vad betyder det egentligen?

Garantipensionen är alltjämt pinsamt låg och fortfarande lever ca en halv miljon enbart på 7 000-8 000 i månaden…(utan bostadstillägg) + ev tjänstepension som rimligen är låg. Många hamnar under EU:s fattigdomsgräns. Garantipensionens årliga uppräkning är också orättvis.

Premiepensionens härke av 825 fonder. Pensionsmyndigheten försöker strama upp och slänga ut oseriösa fondförvaltare.

Har du orkat kollat dina fonder? Här är den enda möjligheter påverka den allmänna pensionen när du väl gått i pension. År det ett bra system eller borde de 800 miljarderna skyfflas över för att förstärka inkomstpensionen?

Pensionärerna beskattas fortfarande högre än löntagarna… Vid alla inkomster över 10 300 kr/mån beskattas pensionärerna hårdare. Hur länge ska vi tåla det? 

En del av pensionsavgiften går direkt in i statskassan utan att passera det underfinansierade pensionssystemet. Ålderspensionsavgift betalas på̊ hela inkomsten, men den del av avgiften som beräknas på inkomst över det s k avgiftstaket på 7,5 basbelopp tillfaller inte pensionssystemet utan staten. Är det rätt?

Låg ränta urholkar tjänstepensionerna och ditt privata pensionssparande (som inte är avdragsgillt längre). Vad kan du göra åt det?

Förslag till läsning:
Seniorens pensionsskola
Tidigare artiklar i Nyfiken Grå
Pensioner på villovägar, KG Scherman
Pensionsbluffen, Joel Dahlberg
Ta makten över din pension, Mikaela Creutzer

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren