Folk, Kultur, Tittat, Tyckt

Prisbelönt film om krig och moral

De unga krigsfångarna arbetar sig långsamt och under livsfara fram på den danska västkusten för att desarmera de minor nazisterna lagt dit i Under sanden.

De unga krigsfångarna arbetar sig långsamt och under livsfara fram på den danska västkusten för att desarmera de minor nazisterna lagt dit i Under sanden.

Mia Bjelkholm har sett tre nya filmer.

Plikt och hämnd i glömd dansk tid

Under sanden

Det är maj 1945. Andra världskriget är precis slut och nu är det dags att rensa upp i Danmark.

En grupp unga tyska krigsfångar förs till den danska västkusten för att desarmera de två miljoner minor  som nazisterna grävt ner.

Den hårde och hämndlystne sergeant Carl Leopold Rasmussen för befälet men lovar pojkarna att få skickas hem när uppdraget är slutfört.

Pojkarna som redan är svaga utbildas i att desarmera minorna och blir inhysta i ett skjul vid en enslig gård vid kusten. De får ingen mat och blir allt svagare och desperata.

Roland Møller som sergeant Carl Leopold Rasmussen med sin unga tyska krigsfångar i Under sanden.

Roland Møller som sergeant Carl Leopold Rasmussen med sin unga tyska krigsfångar i Under sanden.

Rasmussen tar ut hela sin frustration efter ockupationen över pojkarna som mest längtar hem och efter att få leva normala liv. Där finns tvillingbröderna, ledaren för gruppen som vill följa reglerna men också är kreativ och hjälpsam. Där finns rebellen som vill fly och många andra som gör sitt bästa för möjligheten att få återvända till ett hem som troligtvis inte finns kvar.

De uthungrade tonåringarnas arbete är minst sagt livsfarligt och när en tragisk olycka inträffar börjar Rasmussens inställning till pojkarna mildras något. Men många krafter är i rörelse.

Att kunna se på de forna fienderna som människor är temat i filmen. Det handlar om rättvisa, hämnd och plikt. Det är en allt igenom tragisk historia.

Vi har sett otaliga filmer om andra världskriget. Vad som hände de närmaste åren efter i de länder som var hårt drabbade av kriget är inte lika känt. Under sanden ger en lärorik bild av en tid och en plats vi inte vet så mycket om. På sitt sätt ställer filmen stora moraliska frågor.

Filmen har blivit en stor framgång och filmens regissör, Martin Zandvliet har blivit lockad till Hollywood där han redan är i gång med planeringen för storthrillern  A Willing Patriot.

Under sanden har vunnit en mängd priser! Bland andra Dragon Award Best Nordic Film på Göteborg filmfestival. På Danska Robert Award vann den bästa film, bästa regi, bästa manus, bästa foto samt publikens pris.

Från 15 år

Regi: Martin Zandvliet

I rollerna: Roland Møller, Mikkel Boe Følsgaard, Laura Bro med flera

Premiär 15 april

Mamman (Maria Sundbom) och Ti (Esther Quigley) bor i en hyrd lägenhet som snabbt fylls av sopor och bråte.

Mamman (Maria Sundbom) och Ti (Esther Quigley) bor i en hyrd lägenhet som snabbt fylls av sopor och bråte.

Skrämmande om uppväxt i kaos

Flickan, mamman och demonerna

Det ska sägas direkt: Detta är ingen film för barn. Suzanne Ostens Flickan, mamman och demonerna har fått en 15-årsgräns och den känns helt rimlig.

Men förvaltningsrätten har sänkt gränsen till 11 år efter överklagan från Suzanne Osten och filmbolaget Triart. Statens medieråd har dock meddelat att man inte tänker utfärda de tillståndskort som behövs till dess att domen vinner laga kraft om tre veckor.

Vid premiären den 15 april ligger alltså beslutet om 15-årsgränsen kvar. Medierådet kan också överklaga och då fortsätter den högre gränsen att gälla till dess ärendet är avgjort.

Historien om Mamma, Siri (Maria Sundbom) och dottern/flickanTi (Esther Quigley) börjar i solsken och en härlig födelsedag i skärgården. Allt är idylliskt och fint. Plötsligt utbryter gräl mellan mamman och pojkvännen, Ti rycks upp och färden går till staden och en lägenhet i hemlighet från släktingar och vänner.

Mamman (Maria Sundbom) och Ti (Esther Quigley) i ett ömsint ögonblick när demonerna tillfälligt lyser med sin frånvaro.

Mamman (Maria Sundbom) och Ti (Esther Quigley) i ett ömsint ögonblick när demonerna tillfälligt lyser med sin frånvaro.

Mammans psykiska sjukdom eskalerar och lägenheten förvandlas till ett kreativt soprum. Det rivs ner och byggs upp och mitt i allt finns demonerna. Ruskiga figurer som talar med Siri hela tiden och talar om vad hon ska göra.

Ti hör mamma tala med demonerna men kan inte själv se dem. Skolan är en tillflykt och långsamt börjar lärarinnan misstänka att allt inte står rätt till hemma hos Ti.

Situationen för flickan blir mer och mer farlig allt eftersom mammans sjukdom förvärras. Till slut vill demonerna att mamman ska döda flickan.

Suzanne Osten baserar berättelsen på sin egen uppväxt med en psykiskt sjuk mamma. Filmen är väl genomförd och karaktärerna väldigt övertygande.

Maria Sundbom, som gör Siri, är i verkligheten mamma till  Esther Quigley, som gör en enormt bra tolkning av Ti, både modig och beslutsam i en osäker värld.

Det är en spännande och bra film om kärlek och lojalitet men också väldigt skrämmande i sin realism och tydlighet.

Suzanne Osten blev under våren 2015 utsedd till Sveriges första Barnfilmsambassadör av Svenska Filminstitutet.

Från 15 år

Regi: Suzanne Osten

Manus: Suzanne Osten och Erik Uddenberg

I rollerna: Esther Quigley, Maria Sundbom, Simon Norrthon, Maja Embrink, Ulrika Nilsson, Angelika Prick med flera.

Premiär 15 april

Michael Moore invaderar och sätter ner den amerikanska flaggan i de europeiska länder han besöker för att stjäla goda idéer att ta till USA.

Michael Moore invaderar och sätter ner den amerikanska flaggan i de europeiska länder han besöker för att stjäla goda idéer att ta till USA.

Michael Moore tillbaka i högform

Where to invade next

Michael Moore är tillbaka. Nu med en dokumentär med ett liknande upplägg som Sicko från 2007 där han jämförde sjukvården i ett antal med länder med den i USA.

I Where to invade next invaderar han ensam ett antal länder i Europa för amerikanernas räkning för att stjäla de bästa idéerna och föra dem tillbaka till USA.

Som europé är jag stolt över de många fantastiska saker som görs i olika länder. Samtidigt är långt ifrån alla helt uppdaterade på vad som händer i Europa.

Som svensk kan jag ibland känna att vi vet mer om USA och den amerikanska kulturen.

Moore har verkligen plockat russinen ur kakan! Här är fransk skolmat, italiensk semester och ledighet, norskt fängelsesystem med mera. Han gör till och med en utflykt till Tunisien. Filmen gjordes innan den stora flyktingsströmmen.

Det är informativt, inspirerande och underhållande. Som alltid drar Moore det mesta till sin spets. Det är också det som gör att dokumentären blir oavbrutet intressant i två timmar. Han har ett vänsterperspektiv, särskilt ur ett amerikanskt perspektiv, när han ivrar för fri utbildning, fri sjukvård och lagstadgad semester.

Denna film, Oscarsbelönade Moores första på sex år, är i för första hand en ögonöppnare för amerikaner att förvånas och häpna över. Européer, i alla fall en del av oss, kan känna stolthet och hoppas att de goda idéerna ska spridas till många fler länder – inklusive Sverige.

Dokumentär

Regi: Michael Moore

Medverkande: Politiker och vanliga människor från olika länder.

Premiär 15 april

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren