Folk, Läst, Skrivit, Tipsat

Prostatacancer – ska jag oroa mig?

1. urinblåsa, 2. blygdben, 3. penis, 4. svällkropp, 5. ollon, 6. förhud, 7. urinrörsmynning, 8. colon sigmoideum, 9. ändtarm, 10. sädesblåsa, 11. ductus ejaculatorius, 12. prostata,13. Cowpers körtel, 14. ändtarmsöppning, 15. sädesledare, 16. bitestikel, 17. testikel, 18. pung. Ill: sv.wikipedia.oerg

1. urinblåsa, 2. blygdben, 3. penis,
4. svällkropp, 5. ollon, 6. förhud, 7. urinrörsmynning,
8. colon sigmoideum, 9. ändtarm, 10. sädesblåsa,
11. ductus ejaculatorius, 12. prostata,13. Cowpers körtel,
14. ändtarmsöppning, 15. sädesledare, 16. bitestikel,
17. testikel, 18. pung. Ill: sv.wikipedia.oerg

Enligt socialstyrelsen är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Tätt följd av bröstcancer. Hur mycket vet du om denna sjukdom? Nyfiken har grottat och klippt i den stora mängd av information som finns.

Prostatacancer drabbar framför allt äldre män. Hälften av de cirka 9 000 män som fick diagnosen år 2012 var över 70 år och sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. Runt 2 000 män dör varje år i sjukdomen. Hyfsat stor chans att överleva alltså. Runt tre av fyra går det bra för. Risken att drabbas ökar om du har nära släktingar som har haft sjukdomen.

I dag lever ca 85 000 män i Sverige som har eller har haft prostatacancer. En del har en liten prostatacancertumör som inte har behövt behandlas. Andra har genomgått operation eller strålbehandling och är fria från sjukdomen, några har fått återfall. En del är under hormonbehandling. Alla tumörer behöver inte behandlas och du kan leva med en tumör utan att få några besvär.

Prostatakörteln

Prostatakörteln är valnötsstor och ligger runt urinröret under urinblåsan. I den bildas transportvätska åt spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern. Prostatans tillväxt och funktion är beroende av det manliga könshormonet testosteron. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Men det är en del av normalt åldrande och oftast är förstoringen godartad. Ibland beror tillväxten på en cancertumör.

Ärftlighet

Har du två eller flera nära släktingar (bröder, far, mor- och farbröder, mor- och farföräldrar) med sjukdomen löper du ökad risk att själv få prostatacancer. Arvsanlag kan ärvas både från mamma och från pappa. Den ökade risken gäller särskilt om släktingarna blev sjuka före 75-årsåldern och finns på antingen mammans eller pappans sida. De fem till sju procent som får ”ärvd” prostatacancer är oftast lite yngre än dem som får sjukdomen av andra orsaker. Men det är alltid ovanligt med prostatacancer före 50.

Symptom

Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Ofta växer tumören först i de delar som ligger längst från urinröret och sjukdomen får därför ett mer smygande förlopp. När prostatakörteln förstoras kan den trycka på urinröret och ge problem med att kissa. En del kan få svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång, andra kan behöva gå upp flera gånger på natten. Många har inga symtom alls och besvär med att kissa behöver inte bero på prostatacancer. Blod i urinen kan vara ett symtom på prostatacancer, men det är ovanligt. Du bör alltid kontakta läkare om du ser blod i urinen.

Diagnos

Förstorad prostatakörtel som eventuellt kan vara cancer kan diagnosticeras på flera sätt. Ett vanligt blodprov kan avslöja ett förhöjt så kallat PSA-värde. PSA står för ProstataSpecifikt Antigen, ett protein som bildas i prostatakörteln. Proteinet finns normalt i låga halter i blodet.

Vid förhöjda halter av PSA ökar misstanken om en tumör. Men det behöver inte vara tecken på sjukdom, utan kan bara visa på behov av grundligare utredning. Även vid godartad prostataförstoring och infektioner i prostata har man något högre PSA-värden. PSA-provets nytta har diskuterats och det har både för- och nackdelar som du bör vara medveten om.

Ett annat sätt att diagnosticera, som inte alltid känns så kul, är att läkaren känner på körteln med fingret via ändtarmen. Läkaren undersöker då prostatans baksida. Om prostatan känns hårdare och knöligare än normalt kan det vara tecken på cancer. Diagnos kan också ställas med ultraljud, men en definitiv diagnos görs alltid med hjälp av vävnadsprov som tas med en tunn nål. Ingreppet är inte speciellt smärtsamt eftersom man får lokalbedövning.

Behandlingsmetoder

Behandlingen av prostatacancer beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur gammal du är och hur frisk du är i övrigt. I tidiga stadier växer tumören inte utanför prostatans gränser. Då kan det gå att ta bort hela tumören, till exempel genom operation eller strålbehandling. I en del av dessa fall är prostatacancern liten och växer väldigt långsamt. Risken är då liten att den sprider sig. Sådana tumörer brukar inte behandlas inledningsvis, utan de följs upp med hjälp av regelbundna PSA-prov och ibland även med vävnadsprov.

Om det är lämpligt tas tumören bort genom en operation eller med strålbehandling, men en del tumörer behöver inte opereras. Ibland kan inte tumören tas bort, men då kan sjukdomen bromsas och besvären lindras med hjälp av till exempel hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika, cellgifter.

Yttre strålbehandling kan döda tumörceller och kan användas i stället för att prostatan opereras bort. Då gäller det att cancern inte spridit sig till andra delar av kroppen. Själva strålbehandlingen tar några minuter och känns inte alls. Vanligtvis får man strålningen en gång per dag, fem dagar i veckan. Hela behandlingen pågår i sex till åtta veckor.

Vid inre strålbehandling förs små radioaktiva stift in i prostatakörteln. Behandlingen kallas för brachyterapi och används när tumören inte hunnit sprida sig utanför prostatan. Ibland kan man behöva kombinera strålbehandling med hormonbehandling, både före och efter strålningen.

Strålbehandlingen kan påverka ändtarmen och urinblåsan, och du kan få biverkningar i form av urinträngningar och diarré. Det kan även bli svårare att få erektion. Ibland kan man behöva kombinera strålbehandling med hormonbehandling, både före och efter strålningen.

Eftersom prostatacancer är beroende av hormonet testosteron kan tillväxten av en tumör hejdas genom att på olika sätt hindra kroppen från att producera testosteron eller minska testosteronets påverkan. Det kan ske med läkemedel eller testikeloperation. Om inte den behandling du valt i samråd med läkare finns vid närmaste sjukhus kan du få behandlingen på annat sjukhus.

Biverkningar

Olika behandlingar kan ge olika biverkningar och påverkan på livskvaliteten, t ex problem med potens, sexlust och inkontinens. Här finns dock hjälp att få. Vissa biverkningar kan vara övergående.

När ska du söka vård?

Om du har problem med att kissa, eller om du fått blod i urinen ska du vända sig till en läkare på en vårdcentral eller motsvarande. Om läkaren misstänker prostatacancer blir du remitterad till en urologspecialist för fortsatt utredning. Du kan alltid ringa 1177 sjukvårdsrådgivningen för råd.

Cancerbesked

Trots att prostatacancer är en vanlig sjukdom är ett cancerbesked ofta skrämmande och väcker starka känslor. Men idag finns behandlingar som gör att de flesta blir friska. Dessutom kan många som inte blir helt friska ändå leva länge och bra med sjukdomen. Man behöver gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal för att förstå vad ett besked innebär för en själv och det är viktigt att inkludera närstående.

Fråga om råd

  • Det finns mycket information på nätet och på papper, t ex hos
    Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se (sök på prostatacancer)
    Prostatacancerförbundet – www.prostatacancerforbundet.se
    Cancerfonden – www.cancerfonden.se
    Vårdguiden www.1177.se
    Du kan alltid ringa Sjukvårdsrådgivningen tel 1177
    Radiumhemmet vid Karolinska sjukhuset i Solna har en drop-in mottagning – Cancerupplysningen. Det går även att ringa dit på telefon 08- 517 766 00 alla dagar i veckan.
    Du kan också logga in på Mina vårdkontakter som drivs av landstingen och skriva en fråga – du får svar inom en timme

Har du fått ett cancerbesked, kan det vara hjälpsamt att läsa om hur andra mött sina besked och hur de upplevt bemötande och behandlingar i vårdapparaten. Det finns en mängd personliga berättelser om detta, bl a på www.1177.se. De som du hittar nedan har valts ut av högskolestuderande i ett examensarbete 2012 vid Linnéuniversitetet i Växjö. Den troligtvis senaste personliga berättelsen i raden är boken Jag och min PC – ProstataCancern tog plats i våra liv… av Bosse Loverfelt, som kom ut i hösten 2014. Läs mer om den nedan.

Till slut: ovanstående text är ett journalistiskt koncentrat av texter om prostatacancer från nedanstående källor. Den gör inte anspråk på attt vara fullständig. Är du det allra minsta orolig ska du kontakta din vårdcentral/läkare.

Källor: Socialstyrelsen, Cancerfonden, Vårdguiden, Mäns upplevelser av prostatacancer
En Litteraturstudie baserad på självbiografier, Linnéuniversitetet, institutionen för hälso- och vårdvetenskap ht 2012.

Upplevelser av prostatacancer:
Jag och min PC – ProstataCancern tog plats i våra liv… Bosse Loverfelt. Nomen förlag 2014, 169 kr En bok med ambitionen att hjälpa ”bröder”, familjer och andra nära och kära till den som drabbats av prostatacancer. Boken är ingen manual i vad prostatacancer är och hur den kommer till utan en mycket personlig berättelse om upplevelsen av upptäckt, behandling, biverkningar och såsmåningom friskförklarande efter 15 månader. Familjen är starkt involverad. Författaren vill berätta hur han gjorde för att ta sig igenom processen och att just hans förhållningssätt och attityd fungerade bra för honom.

Linnéuniversitetet, urval av Andréa Alsterhed och Maria Johansson: Att vilja leva, Johnny Thuvesson (2006) Bra Böcker, Malmö. Johnny drabbas av flera allvarliga sjukdomar tätt inpå varandra. Den dagen han får diagnosen prostatacancer vet han inte hur han ska ställa sig till sjukdomen eller om han överhuvudtaget vill ha behandling. Men Johnny väljer till slut livet och deltar aktivt i behandlingen. Boken förmedlar vad livskvalitet innebär för de män som drabbas av prostatacancer och poängterar vikten av delaktighet och vårdpersonalens bemötande.

Ditt PSA är för högt – mitt möte med prostatacancer, Lars Göran Pärletun, Bokförlaget Vivamos, Lund 2003
När Lars Göran drabbas av prostatacancer känner han ett stort behov av att lära sig allt han kan om sjukdomen för att lättare hantera den. Att få prata och dela erfarenheter är en viktig del av hanteringen. Boken ger en djupare förståelse av hur män kan uppleva sin situation då de drabbas av cancer. Med detta i åtanke kan vårdpersonal möta sina patienter på ett mer lyhört och empatiskt sätt.

Under bältet på en karl, Lasse Andersson & Ingalill Landin, 2005
Lasse drabbas av prostatacancer redan i 50-årsåldern. I biografin skildrar han hur det är att leva med behandlingens biverkningar som impotens och inkontinens. Att leva med impotens påverkar Lasse mycket men med sin fru Ingalills stöd finner han ett sätt att kämpa vidare.
Boken ger en bra förklaring av hur impotens och inkontinens påverkar männen psykiskt och vikten av att ha stöd av anhöriga och någon som lyssnar tålmodigt.

Oss män emellan, Michael Korda, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1998
Michaels prostatacancer kommer som en chock. Rädslan för cancer har alltid funnits där men nu plötslig var han själv en cancerpatient. Michael upplever behandlingens biverkningar påfrestande och han kämpar för att hitta en medicinsk metod att hjälpa honom att återfå potensen. Cancern gjorde Michael till en ny människa enligt honom själv.
Boken förmedlar en kunskap om hur viktigt det är att ge männen stöd under behandlingsperioderna och att männen får någon som lyssnar på dem hjälper dem att lätta på bördan.

I cancerns skugga, Kjell-Olof Feldt & Birgitta von Otter, Ekerlids förlag, Stockholm 2003
Kjell-Olof vill inte tro att han har prostatacancer då proverna visar ett högt PSA-värde. Tillsammans med sin läkare bygger han upp en barriär med bortförklaringar på vad PSA-värdet kan bero på. När det trots detta visar sig vara cancer bryter Kjell-Olof ihop. För att hantera beskedet förbereder han praktiska saker, såsom arv, innan behandlingen påbörjas.
Boken förmedlar vikten av att ha i åtanke att män hanterar sina känslor kring prostatacancer på olika sätt och att biverkningarna av behandlingen av män kan ses som ett stort handikapp.

Tur i Otur: på offensiven mot prostatacancer, Ingmar Björkstén, Prisma, Stockholm 2000
Ingemars prostatacancer upptäcks först då han kollapsat i sitt hem till följd av metastaser i hjärnan. Cancern har pågått så länge att ingen botande behandling är möjlig. Ingmar kämpar med mycket ångest inför den väntade döden under de symtomlindrande behandlingsperioderna. Denna bok ger kunskap om hur män vars cancer är konstaterad obotlig upplever sin situation och stödbehovet vid dödsångest.

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren