Livsstil

Prostatacancer Sveriges vanligaste cancersjukdom

Strålbehandling vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors,

– Sannolikt kommer Socialstyrelsen tack vare den nya forskningen byta fot och ändra sina riktlinjer nästa år så att diagnosticeringen av prostatacancer, screeningen, bli mer tillgänglig. Det är i så fall unikt.  Så sa Prostatacancerförbundets generalsekreterare Göran Hellberg i en intervju för Nyfikengrå i går – läs här.

I dag ger Inge Josephson fakta om den cancerform som faktiskt är den vanligaste formen av cancer i Sverige:

Prostatacancer – vad vet du?

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Tätt följd av bröstcancer (som väldigt många tror är den vanligaste cancerformen).

2014 diagnosticerades ca 11 000 män med prostatacancer. Ca hälften var över 70 år och sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. Ca 100 000 män har diagnosen i dag i Sverige.

Runt 2 000 dör varje år i sjukdomen.

Risken att drabbas ökar om du har nära släktingar som har haft sjukdomen. Antalet fall har ökat kraftigt delvis beroende på att det s k PSA-testet avslöjat slumrande fall.

Prostatakörteln

Prostatakörteln är valnötsstor och ligger runt urinröret under urinblåsan. I den bildas transportvätska åt spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern.

Ärftlighet

Har du två eller flera nära släktingar (bröder, far, mor- och farbröder, mor- och farföräldrar) med sjukdomen löper du ökad risk att själv få prostatacancer. Arvsanlag kan ärvas både från mamma och från pappa.

Symptom

Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Ofta växer tumören först i de delar som ligger längst från urinröret och sjukdomen får därför ett mer smygande förlopp.

När prostatakörteln förstoras kan den trycka på urinröret och ge problem med att kissa. En del kan få svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång, andra kan behöva gå upp flera gånger på natten. Många har inga symtom alls och besvär med att kissa behöver inte bero på prostatacancer.

Diagnos

Förstorad prostatakörtel som eventuellt kan vara cancer kan diagnosticeras på flera sätt. Till exempel ett vanligt blodprov kan avslöja ett förhöjt s k PSA-värde. PSA står för ProstataSpecifikt Antigen, ett protein som bildas i prostatakörteln. Proteinet finns normalt i låga halter i blodet.

PSA-provets nytta har diskuterats, och det har både för- och nackdelar som du bör vara medveten om. Nu finns dock en säkrare diagnosmetod där flera blodprover tas och som testas på 60 000 män i Stockholm. Ett annat sätt att diagnosticera, som inte alltid känns så kul, är att läkaren känner på körteln med fingret via ändtarmen.

Om prostatan känns hårdare och knöligare än normalt kan det vara tecken på cancer. Definitiv diagnos görs alltid med hjälp av vävnadsprov som tas med en tunn nål.

Behandlingsmetoder

Behandlingen av prostatacancer beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur gammal du är och hur frisk du är i övrigt.

I tidiga stadier kan det gå att ta bort hela tumören, till exempel genom operation eller strålbehandling. I en del av dessa fall är prostatacancern liten och växer väldigt långsamt. Risken är då liten att den sprider sig. Sådana tumörer brukar inte behandlas inledningsvis, utan de följs upp med hjälp av regelbundna PSA-prov och ibland även med vävnadsprov.

Om det är lämpligt tas tumören bort genom en operation eller med strålbehandling, men en del tumörer behöver inte opereras.

Ibland kan inte tumören tas bort, men då kan sjukdomen bromsas och besvären lindras med hjälp av till exempel hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika, cellgifter.

Yttre strålbehandling kan döda tumörceller och kan användas i stället för att prostatan opereras bort.. Hela behandlingen pågår i sex till åtta veckor.

Vid inre strålbehandling förs små radioaktiva stift in i prostatakörteln. Behandlingen kallas för brachyterapi och används när tumören inte hunnit sprida sig utanför prostatan.

Eftersom prostatacancer är beroende av hormonet testosteron kan tillväxten av en tumör hejdas genom att på olika sätt hindra kroppen från att producera testosteron eller minska testosteronets påverkan. Det kan ske med läkemedel eller testikeloperation. Om inte den behandling du valt i samråd med läkare finns vid närmaste sjukhus kan du få behandlingen på annat sjukhus.

Biverkningar

Olika behandlingar kan ge olika biverkningar och påverkan på livskvaliteten. T ex kan strålbehandling påverka ändtarmen och urinblåsan, och du kan få biverkningar i form av urinträngningar och diarré. Du kan också få problem med potens, sexlust och inkontinens. Här finns dock hjälp att få. Vissa biverkningar kan vara övergående.

När ska du söka vård?

Om du har problem med att kissa, eller om du fått blod i urinen ska du vända sig till en läkare på en vårdcentral eller motsvarande. Du kan alltid ringa 1177 sjukvårdsrådgivningen för råd.

Fråga om råd

Det finns mycket information på nätet och på papper, t ex hos

Socialstyrelsen (sök på prostatacancer. Här finns också cancerstatistik)
Prostatacancerförbundet
Cancercentrum.se
Cancerfonden
Vårdguiden
Du kan alltid ringa Sjukvårdsrådgivningen tel 1177
Radiumhemmet vid Karolinska sjukhuset i Solna har en drop-in mottagning Cancerupplysningen. Det går även att ringa dit på telefon 08- 517 766 00 alla dagar i veckan
Du kan också logga in på Mina vårdkontakter som drivs av landstingen och skriva en fråga – du får svar inom en timme

Har du fått ett cancerbesked, kan det vara hjälpsamt att läsa om hur andra mött sina besked och hur de upplevt bemötande och behandlingar i vårdapparaten. Det finns en mängd personliga berättelser om detta, bland annat på www.1177.se.

  1. Jag fick min diagnos 2010. En allt annat än rolig resa, pendlande mellan hopp o ch förtvivlan. Jag skriver om mina erfarenheter här: http://www.wbi.se/?page_id=3433 Det är givetvis en stor portion egenterapi, men också läsning för andra drabbade.

Leave a Reply

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren