När åren går blir kroppen skörare. Inget att göra så mycket åt mer än att gilla läget och förebygga så mycket det bara går.

Numera finns det alla möjliga sorters reservdelar att tillgå. Något man inte tackar nej till när det börjar krångla någonstans. Och läkarna står beredda med kniven, inte minst här hemma i Sverige.

Dela gärna på facebook och twitter – kommentera här på sidan!

Men riskerna finns när det börjar skäras i en äldre kropp. Det är ingen självklarhet att den där höftoperationen ska vara så lyckosam som man hör andra tala om. På Sahlgrenska sjukhusets hemsida skriver man under rubriken Höftprotes:

”Komplikationer kan uppstå vid alla operationer men är relativt ovanliga. Det är viktigt att patienten är medveten om de problem som kan uppstå efter operationen.”

Vi hälsade på hos en väninna häromveckan. Hon var inte glad. Hennes 25 år gamla höftled hade börjat krångla varför den skulle bytas ut mot en ny. Resultatet efter sju sorger och åtta bedrövelser är att hon har fått ett ben som är flera centimeter längre än det icke opererade, hon har ständig värk, är deprimerad och har svårt att förflytta sig med annat än kryckor eller rullator.

Läser man i Svenska höftprotesregistrets senaste rapport är bilden ljusare.  89 procent av de patienter som höftopererats med helprotes under de senaste två åren upplever sig smärtfria ett år efter operationen.

En annan siffra: 97 procent av alla höftoperationer med helprotes under de senaste tio åren följdes inte av någon omoperation.

Och så: Hela 455 348 höftoperationer med helprotes har registrerats sedan 1969!

2016 utfördes för första gången mer än 17 000 ”primära totalprotesoperationer”, vilket motsvarar 173 ingrepp per 100 000 invånare.

Män har sämre prognos efter en höftfraktur än kvinnor. 15 procent av de män som opererats med höftprotes på grund av höftfraktur avled inom 90 dagar från skadan. Motsvarande siffra för kvinnor är nio procent, enligt siffror för år 2016.

Barnbarn kan betyda så mycket

Tänk vad små barnbarn kan betyda. Till exempel att den som har begåvats med sådana gärna går i pension lite tidigare i livet.

Ny forskning visar att barnbarn påverkar tidpunkten för att gå i pension både i de yngsta pensionsåldrarna, alltså arbetstagare under 61 år, och de äldsta, personer över 65.

– Ju äldre det yngsta barnbarnet är, desto tidigare går mor- eller farföräldern i pension. Det är möjligt att mor- och farföräldrar i Sverige drivs av sina egna behov av att ha tid för en givande och ömsesidig relation med barnbarnen. Det säger Linda Kridahl som är forskare i demografi vid Stockholms universitet.

Hon har gjort en avhandling som bygger på data över samtliga personer i Sverige som fyllt 58 år någon gång mellan 1993 och 2012. Det är den första i sitt slag som undersökt potentiella pensionärers hela familjesituation: antalet barnbarn, hur många barnbarnskullar de har, och barnbarnens ålder.

Nytt gott valår

Att det är valår i år har väl inte undgått någon. Att det är de gamlas år vid valurnorna är kanske inte lika känt. Nu i veckan har SvD gjort ett ambitiöst nedslag i frågan. På Nyfikengrå summerar vi läget.

Där har vi även gjort en snabbtitt hundra år bakåt i tiden, apropå att vi har gått in i ett nytt år.

Vår specialsida  Pensionärsligan  hänger med i det mesta som rör pensioner och pensionärers ekonomi – se till att följa den!

God läsning, tyckning och kommentering

önskar
Ingrid Lindgren
Redaktör och ansvarig utgivare