Krönika

Redaktörens rader – det handlar om småttigheter

Den pyttelilla bluetoothkretsen är den rosa fyrkanten till höger i bilden. Foto: University of Michigan.

Nej, jag ska inte gnälla över tingens elände – det gör vi lätt alldeles för ofta – utan om det oerhört fascinerande som händer runt oss när saker, nyttigheter och onyttigheter, blir allt mindre i storlek men alltmer sofistikerade i funktionen och förbrukar allt mindre energi.

Låt oss som exempel ta det för oss alla idag så bekanta bluetooth, något som såg dagens ljus på en designavdelning hos Ericsson i Lund på tidigt 90-tal.

Harald en hejare på att prata

Standarden som beskriver bluetooth är fri att använda och sedan 1990-talet har standarden regelbundet utvecklats. I dag är över 30 000 företag i världen leverantörer av produkter som använder bluetooth och möjliggör att saker kring oss kan ”prata” med varandra.

Harald Blåtand.

Det sägs också att den danske kungen Harald Blåtand var en hejare på att ”prata”.

Året 1996 träffas tre elektronikgiganter, Intel, Ericsson och Nokia för att planera standardiseringen av den nya tekniken för kommunikation på korta avstånd (några 10-tal meter) som man ville göra allmänt och globalt tillgänglig.

På mötet föreslår Intels representant Jim Kardash arbetsnamnet för den nya standarden, bluetooth. Logiken var att kung Harald Blåtand var känd för att ha enat Norge och Danmark 958, något Jim hittat i en historiebok. Och Jim lär också ha sagt att Harald precis som vi försöker förena, även om vi talar mobiltelefoner och datorer

Ill: sv.wikipedia.org.

Och bluetooth fick det bli och den välkända loggan är en kombination av runorna för H och B.

Allt har blivit allt mindre

Vi använder Bluetooth varje dag utan att egentligen veta om det.

Ofta i de smarta telefonerna men också i olika maskiner hemma eller på kontoret. Det kan vara skrivare, musikmaskiner och annat roligt men också utrustning i köket. Ja till och med i badrumsvågarna som vi kliver upp på för att se om vi håller oss under 25 på BMI-skalan (BodyMassIndex). Och resultatet skickas till den smarta telefonen med hjälp av bluetooth.

Allt har blivit allt mindre, har högre prestanda och idag kan man också förvänta sig nära nog evig livslängd. Ny teknik möjliggör att vi kan låta små sensorer, som kommunicerar trådlöst, samla in lite av den energi som omger oss för att fungera och sända data.

Vid universitetet i Michigan har en grupp forskare utvecklat en bluetooth-krets som bara är en kvadratmillimeter stor. Med ett litet knappcells-batteri ska den kunna fungera och sända data i elva år!!

Tom Engström
Redaktör

Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev? Gör det här eller om du redan är prenumerant, skicka länken till en vän.

 

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren