Jag har en svaghet, nå kanske fler, men framför allt har jag svårt att gilla mat som innehåller vitlök. Och det gör ju nästan all mat numera, känns det som.

Det var därför en lycka och en glädje att här, i veckan som gick, kunna läsa om hur man kan få ihop makalöst god mat utan en gnutta vitlök. Istället skapas en ljuvlig smak när apelsinskivor och persilja läggs på en fisk som naturligtvis är stekt i smör som till sist hälls över fisken, sjötunga eller hällefilé. Och när man ser Jurek Holzers fina matbilder vattnas det som vanligt i mun.

Det är många som skriver för Nyfiken Grå och i veckan kunde vi publicera en ny skribent, Rainer Saxén, som recenserade en bok om jazz i Sverige.
Den som inte tidigare var intresserad av jazzhistorien blev det garanterat efter den artikeln och vi hoppas att snart få ta del av fler alster från Rainer.

Siv Strömquists artikel om veckans jubilar, semikolon, var som vanligt fylld av stort kunnandes på språkområdet och ett lätt vildsint funderande kring skiljetecknens betydelse och möjligheter i vårt språk.

Och vad vore språket utan sina skiljetecken, särskilt semikolon, som jag gärna använder och numera, efter artikeln, känner mig säkrare på hur det ska ge texten en verbal sötma till gagn för läsaren.

Vi har ju också hunnit med litet politik och mer ska det bli i kommande vecka. Även om liberalerna inte blir av med sin partiledare riktigt än så är det ju klart att finalen ändå är relativt nära.
Säkert någon som vill spekulera kring vad som kan hända.

Framöver ska vi också titta på det som sker i forskningen och se vad forskarna anser om påståendet att många av oss verkar bli sämre på att skilja mellan riktiga nyheter, falska nyheter och nyheter som är sakligt riktiga men istället är partsinlagor som utnyttjar journalistisk kompetens för att få oss att lättare fångas av dessa ”budskap”.

Mia Bjelkholm skriver om filmer och böcker kommer också med under veckan och det blir som vanligt mycket att fångas av i Nyfiken Grå.

Vi önskar en trevlig läsning

Tom Engström
Redaktör