Debatt, Krönika, Samhälle, Vetande

Revolution i jordbruket – undvik konflikter, oro och krig

Plöjning i gammal tid. Från Wikipedia

Den plöjda åkern med blåsvartskimrande fåror tillhör det gamla jordbruket. Men med rätt politik kan en allt större del av det svenska jordbruket och jordbrukslandskapet blomma ännu mer.

En jordbruksrevolution är på gång.

Allt fler lantbrukare slutar plöja sina åkrar och odlar blommor längs åkerskanterna.
I det nya jordbruket är marken nästan alltid grön – aldrig svart. Såmaskinen kommer strax bakom tröskan och sår en ny gröda direkt efter den gamla. Eller så är nya gröda redan sådd mellan raderna i den gamla – eller återkommer själv år efter år.

Runt och mellan åkrarna odlas blommande kanter och i fälten växer gröna stråk av så kallade skalbaggsåsar. Allt ger mat och skydd, hus och hem för jaktspindlar, jordlöpare, nyckelpigor och annat som lever på att äta både ogräsfrön och skadedjur.

Gödsel och bekämpning minskar

Med alltid grön mark, blommande kanter, gröna stråk, varierad växtföljd, jord som alltid är genomvävd av växande och vissnande rötter, minskar både behovet av gödsel och bekämpning.
Den biologiska mångfalden ökar, läckage av näring till sjöar och hav minskar och från ständigt gröna åkrar rinner det inte bort jord som grumlar åar och göder och dödar Östersjöns botten.

Och kanske viktigast av allt: En jordbrukare som inte plöjer sin jord sparar energi och arbete och ständigt grön mark begraver mer än ett ton koldioxid per hektar varje år.
Jorden blir alltså ett viktigt verktyg för att ta tillbaka växthusgaser från atmosfären.

Ett sätt att odla för alla

Det mest revolutionerande är att detta inte bara är något för bönder som bedriver ekologiskt jordbruk.
Alla kan odla så här och ett ”vanligt” konventionellt jordbruk – vi kan kalla det för ekokonventionellt – får ju använda både konstgödsel och godkända kemiska medel och kan få ut betydligt större skördar än ett vanligt eko-jordbruk.
Och det är viktigt. Jordbruksmark är en global bristvara.
Om 30 år, är vi ytterligare två miljarder människor på jorden och det måste finnas mycket mer mat som alla kan ha råd att betala.
Stigande matpriser leder med stor sannolikhet till konflikter, social oro, i värsta fall krig och förlust av allt vad hållbarhet heter.

Ekokonventionell odling – mer mat trots mindre mark och lägre kostnader

Genom att odla ekokonventionellt kan vi både ha kakan kvar och äta upp den, dvs få ut mer mat trots mindre mark.
Den ekokonventionelle bonden kan minska sina insatser, sänka sina kostnader, minska sin miljöpåverkan men öka sin klimatnytta, skapa mer mångfald – och behålla eller till och med öka sina skördar.
När gödseln, som bildas i växtföljden, inte räcker till för att kompensera för det som tas bort med skörden kan den ekokonventionella bonden plussa på med annan gödsel – också konstgödsel som är förbjuden i det vanliga ekojordbruket.

Småkrypen kan få hjälp av den ekokonventionelle odlaren

Om småkryp, som döljer sig i kantzoner och skalbaggsåsar, inte orkar göra jobbet kan den ekokonventionelle odlaren ta till kemiska medel som vi gör genom att ta medicin när den förebyggande friskvården och det sunda livet inte räcker till. Men kemiska medel är förbjudet för en vanlig ekojordbrukare.

CA – Conservation agriculture – eget namn för ekokonventionellt bruk av marken

Det ekokonventionella jordbruket växer i Europa och utmanar på allvar det vanliga ekojordbruket.
I Skåne ökar antalet CA-bönder men problemet är att Sverige saknar politik för att hjälpa och stimulera jordbrukare att byta till det nya CA-jordbruket. För jordbrukaren kräver det både kunskap, is i magen och lån i banken. Här borde samhället träda in och stötta jordbrukaren.
Staten borde minst ställa upp med lika stort stöd till det ekokonventionella, CA-jordbruket, som till det vanliga ekologiska jordbruket.
Med CA-bönder får vi ju faktiskt extra allt och alla blir vinnare.

  1. lena eklund

    Tack
    vad jag längtat efter det här, att någon utanför ekorörelse tar upp den här viktiga frågan hur vi brukar vår jord. nästa steg här är att ta upp frågan vad vi äter och varför, laxen som odlas, kossor som inte får gå med sina kalvar, kycklingar vi har i fabriker, grisar som lever i trånga bås. allt det här hör ihop och vi kan bestämma oss för att leva så att jorden, och vi, får leva ett bra tag till
    vänligen
    lena e

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren