Debatt, Krönika

Sanningen bakom alla nöjda i äldreomsorgen

Foto: vimmerby.se.

Är det verkligen möjligt att så många som 82 procent av de äldre i särskilt boende skulle vara nöjda med sitt boende i sin helhet och att så många som 89 procent som har hemtjänst sammantaget är nöjda med den verksamheten?

Detta enligt den nya rapporten Öppna jämförelser 2015 – Vård och omsorg om äldre, jämförelser mellan kommuner och län. (Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL 2016).

Jag tvivlade och ringde upp ansvariga på Socialstyrelsen och SKL. För mig var det helt paradoxalt med dessa positiva höga siffror även med tanke på andra resultat som redovisas i rapporten.

Siffrorna måste problematiseras

De svar jag fick anger att man måste problematisera siffrorna betydligt. Inom särskilt boende har frågorna ställts till de äldre och svarsfrekvensen var bara 55 procent.

Det hör också till saken att två av tre enkäter har besvarats av någon annan än den äldre själv, det vill säga av närstående.

När det gäller personer med hemtjänst var svarsfrekvensen 65 procent och det var drygt hälften av dessa som svarade själva.

Med andra ord kan dessa siffror knappast tas till intäkt för en ljus beskrivning av äldreomsorgen.

40 procent på riksnivå

Inom olika delområden redovisar rapporten bland annat följande (utan att svarsfrekvensen anges). Många positiva svar rör sig enbart kring 40 procent på riksnivå.

Frågor om upplevelse av bemötande, förtroende och trygghet besvaras positivt av 40 procent. Motsvarande siffra för särskilt boende är också 40 procent.

Att det är mycket lätt eller ganska lätt att få kontakt med sjuksköterska, läkare eller hemtjänstens anger 45 procent inom hemtjänsten och 52 procent i särskilt boende.

Möjlighet att påverka när man kan få hjälp och på vilka tider anser 40 procent att de har i särskilt boende och där är 48 procent är nöjda med boendemiljön medan 45 procent är nöjda med aktiviteter och känner sig inte ensamma.

Stora personalomsättningen bekräftas

Vad gäller maten och måltidsmiljön i särskilt boende är siffran lite högre, 62 procent.

Den omdiskuterade stora personalomsättningen i hemtjänsten bekräftas. Äldre personer med hemtjänst träffar i genomsnitt 15 olika personal under en tvåveckorsperiod. Spridningen mellan kommunerna är stor från sju till 23 personal.

Allmänt är spridningen mycket stor mellan kommunerna. Olika kommuner kan vara bra på olika saker.

Inte vill jag bo i en kommun där man gör noll bedömning av risker som undernäring och risk för fallolycka, eller där man knappast gör bedömning av hur stor smärtan är den sista levnadsveckan eller där bara 21 procent anger att det kan påverka i särskilt boende.

Här har kommunerna sin utmaning

Nej, jag bor hellre i en kommun där 71 är nöjda med aktiviteter och inte känner sig ensamma, där nästan 70 procent anger att de kan påverka hemtjänsten utförande eller där 84 procent är nöjda med maten. Men man kan ju då förstås inte få allt på samma gång.

Att kunna jämföra sig med andra kommuner och bedöma sina egna resultat utifrån en sådan jämförelse är det viktigaste med Socialstyrelsens och SKL:s redovisningar.

Här har kommunernas beslutsfattare sin utmaning. Utgå då från verkligheten och inte från några falska förhoppningar om att sakernas tillstånd är bra.

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren