Krönika, Samhälle

Seniorlån – fälla eller frihet?

Hur många av oss äldre har inte gått och funderat över hur vi ska få pengarna att räcka till bättre än de gör med bara pensionen.

Var ska vi ta´t?

För flertalet handlar det ofta om att se oss om efter möjligheter att frigöra s.k. bundet kapital, för det mesta i villa eller bostadsrätt.

I regel har vi skött oss ganska bra och idogt betalat av bolånet och skrapat ihop till räntorna fast de var bra mycket högre på den gamla tiden. Det innebär att vi nu har en obelånad bostad eller i varje fall en bostad med låg avgift för räntor vilket betyder att det finns gott om kapital i bostaden eftersom priserna på villor och lägenheter också gått upp duktigt de senaste åren.

Vad gör vi då?

Ja, de flesta har nog börjat med att göra ett besök på sin gamla bank i tron att det ska gå bra att få låna litet till de sista åren i livet, det finns ju gott om pengar i huset eller våningen.

De flesta har nog, några minuter senare, fått lämna sin bank slokörade med en känsla av att bankpersonen t.o.m. har haft litet svårt att hålla sig för skratt.
– Hur kan någon tro att han eller hon ska kunna få låna någonting om det bara finns en eller två pensioner i hushållet?

Detta kunde man ju inte tro.

Här har jag  ett bra stort kapital som inte gör någon nytta förrän jag dör och mina barn eller arvsfonden får ta över det. Det är klart att jag vill att mina barn ska få något efter mig men jag skulle ju också gärna vilja leva litet bättre än jag gör nu, i väntan på döden (nåja).

Men glöm banken – den har numera varken kontanter eller, verkar det, någon vidare god vilja att hjälpa mig till ett bättre åldrande.

Reglerna lägger hinder i vägen.

– Staten har regler för det här, säger bankpersonen och skakar medlidsamt på huvudet medan negationerna strömmar ur munnen.

– DET BLIR TYVÄRR INGET LÅN FÖR MED EN SÅ LITEN PENSION FINNS DET INGET UTRYMME FÖR AMORTERING ELLER RÄNTA.
(– Och att kåken är fullstoppad med kapital behöver vi på banken, tack och lov, inte bry oss om.)

Vägar att gå.

Nu finns det två vägar att gå.
Antingen att ge upp, leva snålt och dö rik, till barnens fromma.
– Tack snälla mamma, nu kan vi göra en riktigt lång och fin resa.

Eller också börja söka efter en annan lösning.
Idag heter den lösningen ofta Seniorlån eller, med ett av svenska språkets längsta ord, kapitalfrigöringskredit.

Båda uttrycken betyder att du får en hyfsad summa pengar i handen på en gång eller ett tillskott varje månad så länge du vill eller tills du dör.

Och inte ett öre verkar du behöva betala eftersom alla kostnader döljs genom att låneinstitutet knaprar på ditt lagrade kapital.

Termiter har tagit över.

Du har helt enkelt låtit en ekonomisk termit flytta in i ditt hus.
Den hörs inte och märks inte om du bara låter bli att kolla vad som, efter ett tag, finns kvar i pengapåsen i ditt hus.

Du bör inte heller få någon tokig idé om att sälja din bostad och köpa något mindre för då kommer du att se att det nog blir en väldigt liten bostad du får för de pengar som blir över när lånebolaget tagit sitt för sin välvilja att ge dig ett lån.
Din enda chans att klara dig då är att bo kvar till du dör och, för all del, bränna litet stålar under tiden, för du får ju i alla fall inga återbetalningskrav med dig ner i graven.
Alltid något.

Men hur fungerar det?

Är du en yngre pensionär så får du låna mindre, är du äldre får du låna mer.
Det beror helt enkelt på att den återstående livslängden vanligtvis är längre för unga pensionärer och då kan det bli alltför dyrt för långivaren att tillåta en stor belåning.
För långivaren är det här nämligen en ren affär och ingen social insats.

Ingen amortering sker och en ränta på upp till fem procent (ett normalt bostadslån har idag ca 1,3 procent) gör att det tickar en ränteavgift hela tiden och den läggs som en skuld på din villa eller lägenhet.
Får unga pensionärer då låna för mycket finns det slut inget kapital kvar i bostaden och det blir en dålig affär för lånebolaget.

Ta ett exempel.

Du får, i bästa fall, låna hälften av vad din bostad är värd. Det blir två miljoner i lån om bostaden är värd fyra miljoner kronor..

Vi räknar med 5% ränta som det fräckaste bolaget tar.
Det blir 100.000 kr per år i ränta och efter 20 år är kapitalet, som fanns i bostaden, slut. Men du har fortfarande rätt att bo kvar och då kommer du att kosta långivarbolaget 100.000 kronor per år vilket är en dålig affär för bolaget.

Är du yngre pensionär får du därför bara låna, säg 30 procent av värdet,  mot kanske 50-60 procent om du är en äldre pensionär.
Sannolikheten för att du dör fortare är naturligtvis större om du är äldre och då hinner lånebolaget tjäna pengar på dig innan du börjar kosta dem pengar.

Kom också ihåg att det oftast tillkommer uppläggningsavgifter och årsavgifter jämte kostnader för värdering och eventuella pantbrev som du måste betala. Men det märks ju inte heller eftersom alla kostnader täcks av det kvarvarande kapitalet i bostaden – ända tills du vill sälja och flytta, eller dina arvingar tar över.

Viktigt att komma ihåg.

Har du redan ett lån på bostaden måste detta lån lösas in med en del av de pengar du får som Seniorlån.
Är det ett bundet lån kan det bli en ganska stor ränteskillnadsersättning som du måste betalas till den bank där lånet låg innan.

Och eftersom du inte betalar en årlig ränta, den läggs ju som en skuld i bostaden, så får du inte heller göra årliga ränteavdrag under låneperioden. Det kan också bli rätt stora ”förlorade” pengar.

Nu bör vi ju fråga oss varför samhället, som vi äldre verkligen har varit med om att bygga upp, vill göra det så besvärligt för oss äldre att få en ekonomiskt lättare ålderdom.

Den frågan verkar vara mycket svår att få svar på.

Om vi t.ex. fick räkna in det kapital, som vi frigör genom ett pensionärslån, som en månatlig inkomst skulle vi lätt uppfylla de regler som säger att man måste klara räntebetalning, ha en återbetalningskapacitet och kunna köpa mat och kläder varje månad för att få låna i en vanlig bank med normal ränta. Alla de här pengarna finns ju i bostaden.

Varför ska vi äldre behöva hålla på med underliga låneaffärer, som snabbt dränerar vårt livslånga sparande, i hopp om att få en drägligare tillvaro i slutet av livet?

Finns det då några fördelar med dessa ”seniorlån”?

• Ja, ingen ränta eller amortering betalas under lånetiden. Alla sådana kostnader tas ut om man säljer sin bostad eller dör.
• Det blir inte heller några skulder för dödsboet utan allt skrivs av vid dödsfall.
• Man kan ofta välja att ta ut pengarna per månad eller som en klumpsumma.

Vilka nackdelar finns det?

• Räntan kan vara upp till tre gånger högre än ett banklån.
• Det blir snabbt en stor skuld som kan göra det svårt att få någon vinst vid en försäljning.
• Lustigt nog räknas lånet här som en extra inkomst och då kan ev. bostadstillägg försvinna.
• Ränteavdragsmöjligheten försvinner också eftersom räntan anses vara obetald tills man dör eller lånet löses in.
• Det måste dessutom finnas ett visst värde i bostaden för att det ska gå att få ett ”seniorlån”.

Ska vi då ge upp och, som äldre, varken ha pengar eller kontanter

Ska vi verkligen ge upp och nöja oss med att, som det heter, vara solida, dvs ”rika”, men inte likvida, dvs inte ha tillgång till kontanter eller motsvarande (trots att vi är kapitalstarka).

Nej, inte ge upp på en gång i alla fall.

  • Är ni två i bostaden kan det vara tillräckligt för att er vanliga bank kan medge, åtminstone, ett mindre lån.
  • Har ni barn, som inte använt hela sitt låneutrymme, kan ni låta dem låna och betala dem enligt ett avtal som ni upprättar med hjälp av en jurist.
  • Fundera på att sälja bostaden.
    Det går bra att leva i en mindre lägenhet men det kan också bli så dyrt att sälja och köpa nytt att det faktiskt nästan inte blir några pengar över.
    Varför då sälja?

Till sist kan du ju också ställa dig ett par frågor:

• Varför lade jag inte undan litet mer under åren?
• Varför tänkte jag inte på den ”underbara” ränta-på-ränta-effekten som skulle gjort att min ekonomi varit mycket bättre idag utan dessa märkliga ”seniorlånsarrangemang”?

Men vad hjälper det att man dör klokare när verkligheten under väntetiden står där och gnager på kapitalet.


Till slut en liten schablonberäkning

Seniorlån
Låna 1 miljon som Seniorlån i 20 år och betala drygt 1 miljon i ränta (dagens räntekurs hos dem) jämte diverse avgifter.
Detta lån kommer alltså att ta bort mer än 2 miljoner kr från det kapital du har i huset.

Bostadslån i bank
Låna 1 miljon på banken i 20 år och betala ca 250.000 kr i ränta (dagens räntekurs) och diverse avgifter. Det blir en utgift på cirka 1,3 miljoner kr som tas från kapitalet i din bostad.

Slutsats:
Räntor och avgifter för ett Seniorlån kan alltså totalt komma att kosta dig mer än en miljon kronor.
Ett vanligt banklån, om du får det, kostar dig ”bara” 300.000 kronor.

Ett Seniorlån är således ofta mer än tre gånger dyrare än ett vanlig banklån.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren