Folk, Krönika, Sport

Skidvärlden splittrad och grälsjuk

Therese Johaug. Foto: no.wikipedia.org/znani/ Sławek

Näst huliganism finns det ingenting som framkallar journalistiska brösttoner som doping. Då höjs moralens fana och mer eller mindre eleganta invektiv viner i spalterna.

Det finns också ett tydligt element av skadeglädje i rapporteringen. Visst var det en gång i Söul skönt att den steroidstinne Ben Johnson avslöjades. Eller när det ”östtyska undret” visade sig vara byggt på medicinskt fusk rakt igenom.

Roligt på Norges bekostnad

Och nu har svenska, finska och ryska skidvänner roligt på Norges bekostnad. Ingen annan nation har talat så högstämt om kampen mot doping som just Norge. Och så visar det sig att skidvärldens två främsta avslöjats för oegentligheter. Först den astmasjuke Martin Johnsrud Sundby och därpå Therese Johaug, som bränt sönder sina läppar i alpsolen.

Den självgoda norska självbilden har därmed kraschat och särskilt finnar och ryssar, som i åratal fått lida smälek i sammanhanget, har tacksamt tagit chansen.

Norrmännen är minsann inte bättre än vi, heter det i rader av uttalanden.
Sundby har väl snart avtjänat sitt straff och Johaug har ännu inte fått något. Läget är osäkert.

En del norska experter räknar med att deras världsmästarinna slipper straff, många internationella tycker vill ha en sträng påföljd, upp till fyra år.

Samtidigt är det beklämmande med det hårdnande tonläget länderna emellan. Längdåkning är en liten sport, som på senare år förlorat mark till skidskyttet. Men i stället för att kraftsamla är den internationella skidvärlden splittrad och grälsjuk.

Teoretiskt skulle ju Norges konkurrenter kunna vara någorlunda måttfulla i sina kommentarer och inte vräka ur sig spydigheter. Att begära att en del rubriklystna krönikörer skulle missa chansen att vifta med moralflaggan är sannolikt meningslöst.

Med trikåerna nere

Naturligtvis bör inte de norska dopingfallen nonchaleras. Det är ju också pikant att stormakten Norge avslöjas med trikåerna nere.

Räcker det inte med att man har den överlägset största resurserna i nästan alla avseenden? Fler talanger, nättare tränare, bättre ekonomi, fler vallningspatruller, rikare sponsorer och alltid gott om snö.

Men hur ska det bli i vinter?

Kommer vi att få uppleva skidvärldens första huliganpublik?

Kommer de norska åkarna att buas ut vid VM i Lahtis i vinter och hur kommer den traditionellt även mot utlänningar vänliga publiken i Holmenkollen att reagera? Genom att bua ut svenskar, ryssar och finnar? Ska en av idrottsvärldens mysigaste oaser försvinna?

Utred saken kvickt, döm förnuftigt, reagera vettigt och försök sedan gå vidare.

Det stora Arvet efter Jernberg, Brenden, Hakulinen, Mäntyranta, Rönnlund, Dählie, Svan, Wassberg, Northug och alla andra storrännare får helt enkelt inte förstöras.

  1. Börje Svedjesten

    Bra artikel! Det gäller att dämpa den skadeglädje som, tyvärr, allt för många svenskar visar när det gäller den norska dopinghärvan. Grunden till denna skadeglädje är norrmännens överlägsenhet senaste åren. För mig är längdskidåkning fortfarande sporten nummer ett och förhoppningen är att åter få uppleva härliga och spännande tävlingar och då gärna med svenskar och norrmän i huvudrollen.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren