Sir Robin dvs Johan Glans Foto: Mikael Bohlin

Nu har den gått en dryg säsong i Stockholm, musikalen Spamalot på Oscars. Recensionerna efter premiären i september var mer eller mindre översvallande, så konstigt är det inte att salongen är välfylld en vardagskväll i januari.

Spamalot är berättelsen om kung Arthur och hans riddare vid det runda bordet. Allt spelas i halvgalen Monty Python-anda. Skådespelarna är i sitt esse, Henrik Hjelt, Henrik Dorsin, Johan Glans, med flera av den svenska humorgräddan. Den för mig okände Kim Sulocki, som spelar kung Arthurs tillbedjande tjänare och häst (!!) blir en absolut scenfavorit. På den kvinnliga sidan finns en Grande dame, Nina Söderquist. Hon fyrar av sina sångnummer som en sann primadonna i rollen damen i sjön.

Kung Arthur/Henrik Dorsin och tjänaren Patsy/Kim Sulocki Foto: Mikael Bohlin

Publiken är snart i sitt esse, föreställningen och skrattåskorna rullar på i rask takt. När jakten på den heliga graalen går mot sitt slut, pekar Gud sitt finger nerhissat från scentaket mot en person i publiken. Skålen/graalen hittas fiffigt under hennes plats och hon förs varligt upp på scenen, Amanda från Flen, till publikens stora jubel.

Facit: några timmars total underhållning. Spamalot når säkert som amen i kyrkan ut till fler skrattsugna de närmsta månaderna, 24 mars går sista föreställningen.