Vi har sagt det förut: Det tycks som om politikerna just 2017 kommit på att pensionstagarna i Sverige är rätt många – fler är två miljoner. En viktig grupp vid valurnorna 2018. Som dessutom lever allt längre.

Dessa fakta betyder dels valstrategiska överväganden som håller pensionstagarna tillräckligt nöjda, dels större pensionsutbetalningar än vad pensionssystemet från 1999 mäktar med för att ge alla en rimlig pensionärstillvaro.

De viktigaste förändringarna

Så möjligen var det därför som alla politiska partier hösten 2017 bestämde sig för att krama pensionstagarna med ena armen genom bättre villkor 2018.

Samtidigt bestämde sig några för att med andra armen sopa till pensionstagarna genom att begränsa möjligheten att gå i pension. Detta med syftet att stärka pensionssystemets ekonomi. Kramar och smällar alltså.

Nyfiken har samlat ihop de viktigaste förändringarna i korthet inför det nya året och kastar också ut några frågor att fundera över efter nyårsyran.

Till den första pensionstagarkramen – de bättre villkoren 2018 – klappar de flesta händerna. Här handlar det om:

En allmän höjning av inkomstpensionen med en procent (ger i snitt 117 kr/mån).

Pensionsgruppens förslag om höjd garantipension (+1,6 procent), höjt bostadstillägg (upp till 470 kr/mån) och äldreförsörjningsstöd, dvs märkbart bättre för de sämst ställda.

Skattesänkningen på pension – lika skatt på pension och arbete nu upp till ca 17 000 kr/mån i inkomst och även skattesänkningar för upp till ca 35 000 kr /mån och även ännu högre.

Hårdare krav på premiepensionsfonderna (ger inga pengar direkt).

Totalt innebär det ca 380 kr mer i plånboken/månad i snitt (med stora variationer).

En råsop från Pensionsgruppen

Till den andra (björn)kramen eller kanske råsopen från den så kallade Pensionsgruppen jublar däremot inte alla. Den betyder:

Höjd lägsta gräns för allmän pension från 61 till 62 (år 2020) och successivt till 64.

Lägsta gräns för att ta ut garantipension höjs från 65 till 66 (år 2023).

Rätten att stanna kvar i arbete höjs från 67 år till 68 (år 2020) och till 69 (2023).

Däremellan hamnar smockan mot de flesta premiepensionstagare som får den delen av pensionen sänkt med 3,8 procent 2018 (betyder inte så mycket, ca 20 kronor, på en snittutbetalning på 500 kr/månad).

Till detta kommer höjd skatt på 20 till 25 procent för utlandsboende.

De höjda pensionsåldrarna, ett sätt att klara finansieringen av pensionssystemet, gillas förstås inte av dem som har slitsamma arbeten och deras företrädare. Rätten att stanna kvar på jobbet till 69 rynkar inte otippat arbetsgivarna på näsan åt.

Rätt väg att gå?

Så, detta om vad som väntar. 2018 blir det alltså lite klirr i plånboken för de flesta pensionstagare ganska direkt medan pensionsåldrarnas ändring slår igenom på ganska lång sikt. Men räcker allt detta? Och är det rätt väg att gå? Finns det flera stenar att vända på?

Till exempel:

Pensionssystemet har av många ansetts underfinansierat från början. Varför diskuteras så lite en höjning av pensionsavgiften som idag är 18,5 procent av inkomsten och betalas av arbetsgivarna? Som ett alternativ/komplement till att arbeta längre…

När Folkpensionen infördes 1913 var pensionsåldern 67 år, 1974 sänktes den till 65. På 60- och 70-talen när datoriseringen började slå igenom pratade vi om att arbeta mindre för att kunna ägna oss åt annat trevligt i livet. Tekniken skulle befria oss från arbete…Vart tog den diskussionen vägen?

Kunde man ha gjort mer för pensionstagarna 2018? Regeringens budget 2018 var inte den mest generösa för gruppen (se den här artikeln på Nyfikengra.se).

Är det bra med en så kallad Pensionsgrupp där pensionsfrågorna är ”inlåsta” och diskussionen inte särskilt transparent? Pensionsgruppen består av sex riksdagspartier utom Vänsterpartiet och SverigeDemokraterna.

Om det gamla ATP-systemet folkomröstade vi på sin tid. Är inte frågan lika viktig i dag?

Vad tycker du? Och finns det fler frågor…?

Kommentera artikeln direkt eller mejla oss på [email protected]

Källor i urval:

Pensionsmyndigheten – material vid pressträff 2017-12-21
pensionsmyndigheten.se
skatteverket.se