Folk, Läst, Tyckt

Starkt om en flyktingfamiljs svenska liv

Pooneh Rohi. Fotograf: Linda Gren

Samuel Bross har läst Araben av Pooneh Rohi:

Han sitter ensam på tunnelbanan, tittar ut genom fönstret och tänker över sitt liv. Han ser sig själv som den misslyckade produkten, det utrangerade spillet. Han är tydligt deprimerad. Han kommer från Iran, men av dem som sitter runt om kan han lika gärna vara en turk eller en arab.

Av politiska skäl måste han fly från sitt hemland och landar i Sverige. Han är utbildad ingenjör och hoppas kunna jobba som en sådan i detta land. Men först måste han lära sig svenska, sedan duger inte den iranska ingenjörsexamen. Han måste komplettera.

Till slut är det någon annan teknikalitet som fallerar, eller är det han själv som tappar orken? Ska han fortsätta sin halvtid i hemtjänsten, eller ska han gå upp till heltid och ge upp ingenjörsdrömmarna? Det finns en framtidsdröm som frusit inne i vintersverige. Det gamla landet finns i hans dagdrömmer, där på tunnelbanan, på väg till nästa tenta eller jobbintervju.

Han stakade ut sitt liv där borta i Iran, så fyllt av dofter, färger och smaker. Men han blev förföljd, som så många andra oppositionella, och tvingades bort från det ena jobbet efter det andra. Han blev tvungen att lämna familjen för att fly över bergen.

Familjen är här nu, men hans fru har skilt sig från honom. Är det för att hon känner sig sviken av hans flykt till detta land eller finns andra orsaker, kanske hans depression. Är det hans krigsminnen? Deras barn blir mer och mer svenska. Den andra huvudpersonen är hans dotter Yosaman, som lyckas med det pappan inte klarat.

Hon är på väg in i en akademisk karriär, pratar flytande svenska och har svensk pojkvän. Men vad vill hon egentligen med sitt liv? Pojkvännen längtar efter ett riktigt Svenssonliv med barn och blomma i någon förort, hon är tveksam, försöker fly från att fatta beslut. Är det för att hon ser det liv modern fick? Hon har också färgstarka minnen av den ”sorglösa” tiden i det forna hemlandet. Är tjänsten på universitetet bara ett sätt att rehabilitera pappan?

Det är egentligen ett vanligt familjeöde som skildras, med slitningar, skilsmässa, planer som grusas. Är det tvehågsenheten som gör att Yosaman inte känner att hon är mogen för detta medelklassliv? Längtar hon tillbaka till det jungfruliga livet som liten flicka i Iran, fast hon vet att det aldrig kan bli verklighet och att hon materiellt har det bättre här?

Araben är en inträngande skildring av en flyktingfamiljs öden, samtidigt som den är så förvillande lik ett vanligt liv i konungariket Sverige. Pooneh Rohi beskriver sinnesstämningar och interiörer så exakt, så att man nästan kan ta på dem. Och samtidigt beskriver hon slitningarna mellan den gamla invanda och den nya obekväma tillvaron. Ofta lägger hon in persiska ord, maträtter, sedvanor och uttryck i texten, framförallt när mamman skildras, hon som vägrar anpassa sig till svennelivet.

Det är en stark och exakt skildring av ett liv i en familj just nu i Sverige. Unik och samtidigt så allmängiltig. Den svenska tristessen är utomordentligt skildrad, det enahanda, tröstlösa. Men minnesbilderna, både faderns och dotterns, griper starkt, vackra scener följs av sorgliga och hemska interiörer från fängelser och fabriker. Hur mycket av det gamla påverkar nuet? Det får vi själva fundera på.

Araben av Pooneh Rohi, Ordfront. Pris ca 155 kr.

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren