Folk, Sagt

-Staten tillämpar strategisk glömskepolitik mot samerna

 May-Britt Öhman. Foto: gender.uu.se

May-Britt Öhman. Foto: gender.uu.se

På en liten distingerad gata i förnäma sjunde arrondissementet ligger American University, en diskret byggnad mer lik ett lyxhotell med stora parasoller över sittgrupper på den generösa uteplatsen, behagligheter  fjärran från studentkvarteren och de många nedslitna universiteten  i övriga Paris.

I ett stort luftigt konferensrum föreläser en skogssame från Jokkmokk. Samedräkten är en specialarare i luftigt siden passande dagens 40 grader utomhus och det heta ämnet inomhus: Urfolksmotstånd.

Skogssamen och Uppsalaforskaren May-Britt Öhman är enda inbjudna svensk till seminariets mest  storslagna rubrik: ”Tusen år av sameaktivism och motstånd för bevarandet av land och vatten”.

Ville finna sin egen röst

Själv hade hon inte en aning om att hon var same förrän hon hunnit bli 42 år. En släkting upplyste henne samtidigt som hon stod i begrepp att lansera sitt första stora forskningsprojekt:  de stora tekniska systemens påverkan på land och vatten vid Lule älv.

-Det var en chock. Jag började gräva i min familjs dolda historia och insåg att tigandet var ett trauma genom den aggressiva rasistiska statliga politiken mot samerna. Tvångsförflyttningar, förbud för samebarn att gå i vanlig skola, samiska kvarlevor förda till museum i Stockholm och institution i Uppsala – där de fortfarande finns – konflikterna med staten. I allt detta ville jag finna min egen röst som same och feminist.

Hon var väl förberedd som internationellt orienterad forskare med doktorsexamen vid Tekniska högskolan i Stockholm. statsvetarstudier vid elitskolan Sciences Po i Paris och miljöfrågor i Mali och Tanzania.

I Sverige kom uppmuntran med forskningsanslag i mångmiljonklassen till resultat som givit internationell uppmärksamhet. Men May-Britt för en ensam kamp där hon frilägger ett stycke svensk historia som staten inte vill låtsas om. Det samiska perspektivet är okänt.

– Staten tillämpar en strategisk glömskepolitik.

Vill gå ett steg längre

Förslag har framförts på en sanningskommission.  Det är utmärkt säger May Britt som vill gå ett steg längre med kravet att alla beslut som berör samernas villkor och framtid måste inkludera synpunkter från samerna.

Kravet illustrerar hon med miljöförstörelsen i de landområden där samerna  har sina visten och som svenska myndigheter marknadsför internationellt som folktomma.  – Ingen tar ens notis om giftutsläppen efter flygmanövrerna med Nato.

Hon har sett kalhyggena växa, skadorna efter elproduktion, gifterna som läcker från nedlagda gruvprojekt, rötslammet som fraktas från Stockholm och som inte är giftfritt. Det finns fog för motstånd hos en miljömedveten forskare same eller ej – det är dessutom känsligt att alls erkänna sitt samiska arv, säger May-Britt. – Man riskerar misstänkliggöras som partisk.

Målet en samehögskola

Hon företräder en unik samerelaterad forskning som placerats inom institutionen för genderstudier i Uppsala.  Hennes mål är en samehögskola men själv har hon inte ens en fast tjänst. Det är ett starkt stöd i osäkerheten  att uppmärksammas av amerikanerna – i  höst  försvinner May-Britt till  UCLA universitetet i Los Angeles. – Men jag vill inte lämna Sverige, det är där som jag behövs.

Hon rekommenderar sin antologi RE: Mindings (finns som e-bok) om villkoren för samerna och andra så kallade urfolk i moderna samhällen.

–  I Norrland hava vi ett Indien inom våra gränser bara vi rätt förstå att utnyttja det, skrev Axel Oxenstierna.

– Vi måste säga ifrån om hur det blev, säger May-Britt Öhman.

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren