E-sport är så okänt för mig att jag egentligen inte har hunnit skaffa mig några rejäla fördomar i ämnet. Men det är en växande rörelse, som samlar tiotusentals ”gamers” framför sammankopplade datorer för en rad av olika spelformer.

Ansträngande, om än stillasittande

Det är säkert ansträngande om än stillasittande. Men är det idrott? En ansökan från flera e-sportsammanslutningar har fått Riksidrottsförbundet (RF) i gungning. Vad är egentligen idrott?

Följaktligen har man på svenskt vis bestämt sig för att utreda frågan, vilket innebär att årets riksidrottsmöte inte behöver pröva om bridge, e-sport, hejaklacksledning, kroppskultur eller islandshästeri ska inrymmas i den allt större svenska idrottsfamiljen.

En smula märkligt är det onekligen att en en 105-årig verksamhet inte riktigt vet vad den sysslar med, men till RF:s försvar kan sägas, att det sannerligen hänt mycket sedan starten 1912.

Då styrdes idrotten av militärer och överklass, nu sköts det hela av en blandning av betalda tjänstemän och ideellt valda personer.

I det nu gällande regelverket förklaras idrott så här av RF:

”Idrott är fysisk aktivitet som utförs för att ha roligt, må bra och prestera bättre.
Idrott består av lek, tävling och uppvisning. Idrott ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling.”

Formuleringen ”fysisk aktivitet” torde vara negativ för e-sporten. Att man anstränger sig hårt utgör knappast ett kriterium för att idrott utövas.

Från e-sportshåll gnälls det över RF:s fördröjning, man vill in i RF och åt anslagen nu, vilket är begripligt.

Samtidigt borde RF:s satsning på att verkligen reda ut vad idrott är kunna ge ansökarna visst hopp. RF är kanske inte en totalt föråldrad instans.

Barnfetma en försvårande omständighet

En försvårande omständighet måste dock vara den pågående svenska debatten om ökande barnfetma, som ju delvis skylls på ungdomens överförtjusning i datorer.

Skolidrotten har samtidigt fått allt mindre utrymme. En frän debatt om detta kan förstöra för e-sporten.

Lätt blir det således inte. Om e-sport kommer in i RF torde bridge också göra det och därefter måste det bli klartecken för schack, en verksamhet som redan nu betraktas som en idrott i många länder.

Nyligen ändrade sig Norge, vilket kan ha berott på att landet numera har den regerande schackvärldsmästaren.

Många svenskar försöker skilja på ”idrott” och ”sport”. Det senare anses beteckna något lägre stående verksamheter, till exempel golf, biljard, dart, hästsport, skytte, segling, motorsport, det vill säga utövarna har hjälp av redskap.

Graden av personlig ansträngning är något mindre. De svettframkallande racketsporterna skulle med denna definition betraktas som idrotter.

Ren idrott utförs till exempel i simning, friidrott, gymnastik, skidlöpning, brottning, boxning. Här anses det vara fråga om ”naturliga idrotter”, till skillnad från ”konstruerade sporter” som fotboll, bandy och ishockey med flera lagidrotter.

Men hur ska orientering klassas? Visst har man karta och kompass till hjälp, men här samverkar ju hjärna och hjärta mer än i några andra sporter.

Omöjligt slå fast med vetenskaplig exakthet

I själva verket torde det vara omöjligt att med vetenskaplig exakthet fastslå vad som skiljer idrott från sport. Pilkastning (dart) verkar inte särskilt krävande fysiskt, jämfört med exempelvis den svenska olympiska paradidrotten kanot. Båda är med i RF och uppbär statligt stöd.

Mycket av debatten handlar om oförståelse inför en idrott/sport man inte vet så mycket om. Jag minns en skidkung, som tyckte att tennis var ett enda långt och löjligt tedrickande. Andra har fnysande kallat brottning för handduksviftning.

Mitt tips är att RF trots allt kommer att vidga idrottsbegreppet rejält om ett par år. Då lär e-sportarna komma in i Riksidrottsförbundet. Men olympisk start lär det knappast bli detta århundrade.