Debatt, Tyckt

-Tre fjärdedelar av all gammal skog på väg avverkas

Foto: sv.wikipedia.org/Gräsmark.

Vi har fått en kommentar av signaturen Gammal skogis efter förra veckans artikel Högtryck i skogen om Skogsstyrelsens digitala kartor och de avverkningsplaner som finns för bland annat Gävleborgs län. Läs artikeln här.

– Eftersom skogen berör så många i vårt samhälle – i yrket, som arbetsplats, som ägare med inkomstmöjligheter, som uppdragstagare i form av skogsföretag, som vårt viktigaste friluftsområde och bästa rekreationskälla, för bärplockning, som idrottsplats – orientering, terränglöpning, skidåkning med mera, för tillsynsmyndigheter och intresseorganisationer – så är ämnet högintressant!

Då jag själv är direkt berörd av flera av ovannämnda områden, bland annat pensionerad skogsmästare, bärplockare och skogsluffare men inte ägare, förstår jag kanske ganska bra de problem och konflikter som kan uppstå.

I artikeln nämns hur stor andel av den totala skogsmarken i Gävleborgs län som är avverkningsanmäld – 23-24 procent.

Det nämns dock inte något om att det enbart går att slutavverka gammal skog. Den andelen är avsevärt mindre än totalarealen – kanske 1/3 eller 1/4, d v s ca 500 000 ha – varför den anmälda avverkningen av gammal skog är ca 75 procent av den totala tillgången på sådan!

Då finns det inte mycket kvar av den skog som en del av ovanstående intressen önskar sig!

Det moderna skogsbruket lämnar inte speciellt tillgängliga och trivsamma skogsbestånd efter sig efter slutavverkning och följande år – stora, risiga och sönderkörda hyggen, täta, oframkomliga föryngringar s k monokulturer, ensartade gallringsskogar o s v.

För närvarande pågår en inte alldeles ovanlig debatt mellan några skogsföretag och naturvården i Dalarna om avsikten att avverka gammalskog som tidigare ansetts skyddsvärd och som skulle lämnas i fred.

Som gammal skogsman är man i vissa avseenden inte speciellt stolt över utvecklingen och tillståndet!

Det pågår en intressant forskning och utveckling av så kallat hyggesfritt skogsbruk, det som tidigare benämndes blädning. Detta innebär att man ”plockhugger” äldre träd i slutavverkningsmogen skog och lämnar en stor del av övrig skog.

Olika uppfattningar finns naturligtvis om resultat och möjligheter i detta – men den formen skulle tillsammans med skonsammare avverkningsmetoder tveklöst ge en bättre miljö att uppleva och vistas i.

En annan reflexion som är glödhet, juridiskt sett svårhanterad och ekonomiskt sett en rejäl nöt att knäcka är de äganderättsliga frågorna, som bland annat senaste skogsutredningens förre utredare fick erfara.

Hon lanserade frågan – inte förslaget! – om vem som egentligen borde ha den verkliga äganderätten till allas vårt lands marker och skogar, fick omedelbart mycket vass kritik och skiljdes omgående från uppdraget.

Historiskt har den mesta marken ägts gemensamt av riket och dess innevånare, men fördelades, konfiskerades eller ”skamköptes” efter de behov av bosättning och försörjning eller de ekonomiska förutsättningar som uppstod för flera hundra år sedan på landsbygden.

Om behoven nu med tiden har förändrats och andra väsentliga intressen tagit över – är tanken alldeles fel?

Ska ett fåtal bestämma över hur hela nationens viktigaste tillgång och natur egentligen ska hanteras utifrån alla intressen?

Emellanåt hjälper inte befintlig lagstiftning för en förnuftig behandling. Siffrorna från Gävleborgs län om den avverkningsbara skogen är ett gott och talande exempel!

Gammal skogis

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren