Samhälle

Val i Finland, lågt valdeltagande och framgång för De gröna

Regeringspartierna backade och De gröna gick framåt i finska kommunvalet
Det nyligen genomförda kommunalvalet i Sveriges en gång östra rikshalva, 100-årsfirande Finland, gick ungefär som opinionsmätningarna förutspådde.

Men de resulterade också i ett lägre valdeltagande än tidigare, bara knappt 60 procent i genomsnitt.  I norra Finland och  i östra Finlands glesbygder ännu lägre. Det ska nog tolkas som en missnöjesmarkering mot den borgerliga Sipilä-ledda politiken.

Att den inte levererar enligt medborgarnas önskemål och att ekonomins och jobbens tillväxt är fortsatt blygsam. Något som har varit fallet i Finland nu under ett antal år.

Det låga valdeltagandet gynnade dock samlingspartiet (ingår i regeringen) som gick bäst i de befolkningsstarka, större städerna i södra och västra Finland.  Det gjorde partiet på nytt till landets största med 20,7 procent av rösterna.

Särskilt bra gick partiet i huvudstaden Helsingfors, där partiets borgmästarkandidat var den tidigare näringsministern och nuvarande Europeiska investeringsbankens vice chef, Jan Vapaavuori.

Jan Vapaavuori. Foto: sv.wikipedia.org.

Röstmagnet

Han drog  flest personröster i hela landet (29 547 personröster). Valresultatet gjorde partiet till landets största parti i kommunalvalet för tredje gången i rad med drygt 28 procent.

De två andra regeringspartierna Sannfinländarna med utrikesminister Timo Soini som ledare och Centern med statsminister Juha Sipilä som ledare tappade klart i väljarstöd.

Populistiska SannFin förlorade mest, 3,5 procent ner till knappt nio procent i väljarstöd.

För statsministerpartiet Centern blev det också ett tapp på lite drygt en procent  och det ledde till att partiet nu gjorde sitt sämsta val på flera decennier med 17,5 procent av rösterna.

För att hitta ett sämre resultat för Centern i ett kommunalval får man gå tillbaka till år 1953 då partiet fick 16 procent. De gröna blev valvinnare med en ökning på knappt fyra procentenheter till 12,4 procent.

De gröna näst störst i huvudstaden

Och i huvudstaden Helsingfors blev De gröna nu åter klart näst största parti med 24 procent av väljarstödet. I universitetsstaden Jyväskylä i mellersta Finland gick ännu bättre och där gick man fram med 8,8 procent och blev största parti där med nästan 20 procent i stöd.

Socialdemokraterna, SDP, som sitter i opposition på riksnivå, gjorde en svag valrörelse i Helsingfors men blev ändå i landet som helhet fortsatt näst största parti med 19,4 procent.

Före valet hade man förhoppningar om att göra ännu bättre ifrån sig. Något som redan lett till en självkritisk debatt inom partiet.

I Helsingforsregionen gick dock valet bra för SDP i Vanda kommun (där landets storflygplats ligger).

Personval

Finland har personval, vilket innebär att man genom att rösta på en viss kandidat också röstar på ett parti. Populära politiker, som ofta fått en publik ställning genom rikspolitiken, får många individuella röster och kan på så sätt lyfta sina partier lokalt.

Förutom Socialdemokraterna fick alla oppositionspartier ökat stöd. Vänsterförbundet fick 8,8 procent av rösterna och ökade sin andel av rösterna med en knapp procentenhet.

Liberala Svenska folkpartiets andel av rösterna blev nu nästan fem procent, en ökning med  0,2 procent jämfört med förra kommunvalet, bland annat tack vare många personröster för den tidigare justitieministern Anna-Maja Henriksson, Svenska folkpartiet i Vasa. Där röstade väljarna mot att göra en ny större, mera språkligt (med finsktalande) blandad social- och hälsovårdsregion, Sote.

Omstritt regeringsförslag

Det omstridda regeringsförslaget om att minska och slå samman sjukvården till färre regioner var en stor stridsfråga i kommunvalet och förväntas i Vasa och Österbottens kustkommuner leda till en försämring av den svenskspråkiga jourtjänstgöringen vid Vasas lasarett. En bidragande orsak till väljartappet för Centern i Vasa och Österbotten.

Feministiska partiet lyckades i sitt första val ta en plats i Helsingfors stadsfullmäktige. Även Piratpartiet fick ett mandat i Helsingfors fullmäktige.

Någon riktigt tydlig vägledning om hur nästa riksdagsval kan tänkas gå om två år gav inte årets kommunval. Undantaget då att populistiska Sannfinländarna är på kraftig tillbakagång. Särskilt nu när dess ledare Soini (en röstmagnet) inte kommer att ställa upp till omval som partiledare i Sannfin-partiet.

  1. Ulla Lumme

    Tack för en utmärkt bra analys av kommunvalet i Finland!

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren