Jag har sagt det förr. Och jag säger det igen: Skiljetecknen är ovärderliga. Utan skiljetecken, ingen text. Åtminstone inte någon lättläst text.

Med skiljetecknen kan den som skriver förtydliga och variera, åstadkomma pauser och tempoväxling.

Alla tecknen har sina specifika uppdrag. Alla är lika betydelsefulla. Men, häromdagen blev jag påmind om att vissa av våra vanligaste skiljetecken trots allt skiljer ut sig. Nämligen tecknen som inte bara används som interpunktionstecken utan som också förekommer på annat sätt i vårt vardagsspråk. Tecknen som dyker upp i bildliga uttryck av olika slag.

Tecken med många uppdrag

Tänk bara på frågetecknet! Det avslutar inte bara frågor. Det används också i en fras som ”se ut som ett levande frågetecken”. Eller vad sägs om ”många frågetecken kvarstod” och ”nu rätar vi ut frågetecknen”?

Den som nu känner sig som ett levande frågetecken vill förmodligen veta att ”många frågetecken kvarstår” ska tolkas som ’obesvarade frågor’ och att vi skapar klarhet när vi rätar ut frågetecknen!

Utropstecknet har inte tillnärmelsevis så många specialuppdrag. Men ett känner vi igen. Att Granen är fotbollssäsongens stora utropstecken, om det råder väl inget tvivel …

Den mäktiga parentesen

Ett tecken med utbredd metaforisk användning är parentesen.

En ordbok exemplifierar med frasen ”man hoppades att arbetslösheten skulle bli en parentes i landets ekonomiska historia”. Vi talar också om ”en parentes i någons karriär”, vi säger ”inom parentes sagt” och visst kan ”en bortre parentes” ersätta ordet slutpunkt.

Parentesen är mäktig på det här området.

Punkten tar hem spelet

Men, som vanligt är det punkten som tar hem spelet. Vi ”sätter punkt för något”, vi ”talar till punkt” och vi markerar att något är utom diskussion med ”och därmed punkt”.

Inför de här uttrycken blir ingen som ett levande frågetecken. Inte heller känns de parentetiska. De bildliga uttrycken med punkt tillhör samtliga allas vårt vardagsspråk. Det slår jag härmed fast.

Punkt. Slut.