Foto: freeimages.com.

Foto: freeimages.com.

Ryktet om den gemensamma familjemiddagens död tycks vara överdrivet. I åtta av tio hushåll äter alla vardagsmiddagen tillsammans och vid fyra av tio köksbord sitter man alltid eller ofta kvar och pratar en stund efter maten.

Att det kan bli stressigt med middagen ibland har väl de flesta erfarenhet av. Och ett och annat varningens finger har höjts för de möjliga negativa konsekvenserna av att vi inte sitter ner och äter middag tillsammans.

Men vardagsmiddagen är fortfarande viktig i de flesta hushåll och det har till och med blivit vanligare de senaste åren att vi äter middagen tillsammans med övriga i hushållet.

Det visar den senaste upplagan av Felixbarometern, en undersökning som bekostas av Felix och utförs av United Minds. Avsikten är att skaffa ökad kunskap om svenskarnas förhållande till mat. Den senaste undersökningen, den tredje i ordningen, gjordes i december 2015 och 1000 personer mellan 18 och 80 år, spridda över hela landet, deltog.

Fortfarande kvinnorna som bestämmer

Ungefär 10 procent av hushållen planerar under helgen vad de ska äta kommande vecka. 20 procent bestämmer det kvällen innan. Men nästan två tredjedelar av hushållen bestämmer sig inte för vad det ska bli till middag förrän samma dag. Och det är fortfarande oftast kvinnorna som både bestämmer vad som ska ätas till middag och som lagar maten.

– Men jämfört med den förra undersökningen från 2011 har det ändå hänt en del här, konstaterar Ingela Stenson, omvärldsanalytiker och strateg på United Minds. Andelen män som säger att de själva vanligtvis bestämmer vad som ska ätas i hushållet har stigit från 17 till 22 procent. Och andelen män som säger att de själva brukar laga maten har stigit från 29 till 34 procent.

I 70 procent av de hushåll där det finns barn är dessa med och lagar maten ibland, ofta eller alltid. Men bara ett par procent av hushållen uppger att det är barnen som bestämmer vad man ska äta.

Noga med middag för barnens skull

– Vi ser ändå att barnens inverkan på middagen har ökat, berättar Ingela Stensson. Kraven på att vara en god förälder har blivit större rent allmänt, och det är också hela 80 procent som uppger att de är noga med middagen just för barnens skull. Nästan två tredjedelar vill lägga mer tid på att laga bättre mat i framtiden. Den viljan är starkast hos de yngsta åldersgrupperna och avtar sedan med åren.

Sex av tio lagar mat hemma varje, eller så gott som varje, dag och uppger att de tänker göra det även i fortsättningen. Lika många, 61 procent, tycker att det är okej att äta färdiglagad mat, bland 18-25-åringar är den siffran 66 procent.

Mer vegetariskt

Felixbarometern har också kollat läget när det gäller den vegetariska maten. 39 procent av de tillfrågade säger sig äta mindre kött än tidigare medan 9 procent äter mer. Nästan hälften, 49 procent, uppger att de äter mer grönsaker än för fem år sedan.

Av dem som äter mindre kött i dag är det 35 procent som gör det för hälsans skull. Näst vanligast är miljöskäl och därefter följer ekonomiska orsaker.

Men mer än hälften säger att de vill äta mer vegetarisk mat i framtiden. Och som man kanske kunde gissa gäller det kvinnor i högre utsträckning än män och yngre mer än äldre.