Folk, Krönikor, Tyckt

Varför inte livstidsavstängning för dopade?

Justin Gatlin. Foto: en.wikipedia.org.

Den onde – Justin Gatlin. Foto: en.wikipedia.org/Augustas Didzgalvis.

Var det inte själva verket Justin Gatlin som i helgen räddade friidrotten?

Naturligtvis var Usain Bolt den store hjälten, men hur hade det känts om Gatlin inte varit med?

Den gode - Usain Bolt. Foto: en.wikipedia.org/Augustas Didzgalvis.

Den gode – Usain Bolt. Foto: en.wikipedia.org/Augustas Didzgalvis.

Om Bolt vunnit, vilket är troligt, hade nog många tyckt att det blivit lite tjatigt. Hade vi inte hyllat den fantastiske jamaicanen tillräckligt, var det inte dags för förnyelse?

Den gode och den onde

I stället fick vi en ännu en upplaga av den gode och den onde, kanske den tydligaste i världsidrottens historia. Bolt blev den ljusets ängel som vi alltid längtar efter. Gatlin var den förskräcklige skurken, en grym brottsling som strängt taget inte hade i VM:s startblock att göra.

Utan Gatlin hade krönikörerna inte kunnat utgjuta sig på samma storslagna sätt om dopingens faror, om hur nära friidrotten – liksom den likväl ständigt framrullande cykelsporten – är att kollapsa.

Dopingrykten kommer och går, men aldrig är de så många och så rubrikframkallande som när ett stort mästerskap nalkas. Ibland är det nyheter som kommer fram, ibland är det skåpmat från gammal statistik, som ständigt verkar kunna nytolkas.

Varför fortsätter Gatlin?

Men varför fortsätter Justin Gatlin att tävla? En del prispengar får han förstås, men sponsorsintäkterna lär  vara minimala. Konkurrenterna tittar ofta bort från honom, publiken buar åt honom och på presskonferenserna hånas han med ledande frågor som egentligen går ut på att han skall fördöma sig själv. Och hur många människor klarar det? Och Gatlin är kanske trots allt också en människa?

Snedblickar, buanden och minskade inkomster står han ut med, men de elaka frågorna vill han inte besvara. Det är begripligt, eftersom han knappast har något vettigt att säga. Skulle han på en SVT-reporters ”hjältemodiga” fråga ha svarat: ”Jag är glad att jag blev tvåa så att Bolt kunde rädda den friidrott som jag varit på väg att förstöra”.

Det hade varit ett vackert, men tämligen förljuget svar och hjälten-journalisten hade knappast blivit nöjd.

Därför att reglerna tillåter det

Möjligen kunde Gatlin svara att han fortsätter därför att reglerna tillåter det. Massor med indignerade röster höjs  ideligen för livstidavstängning för dem som dopar sig, särskilt om de avslöjas en andra gång.

Varför införs inte detta straff? Så vitt jag förstår skulle stora juridiska problem uppstå. En toppidrottare av i dag är ofta en yrkesman och ett livstidstraff skulle onekligen påverka den avstängdes inkomster. Särskilt i USA, där alla stämmer alla hela tiden, är detta känsligt.

En stor del av IAAF:s enorma tv-inkomster skulle kunna försvinna i skadestånd och samtidigt  kunna inskränka pamparnas möjlighet till fortsatt lyxliv.

Ledarnas kamp förgäves

Frågan är om hårda straff verkligen skulle avskräcka. I en tidigare epok avstängdes idrottare ideligen på livstid för att de brutit mot de då heliga amatörreglerna.

Paavo Nurmi, Arne Borg och Gunder Hägg var de mest kända offren. Ledarnas kamp var förgäves, pengarna kröp på olika sätt in i idrotterna och nu är ju kommersialiseringen total i många idrottsgrenar.

Hade amatörpåvarna rätt? Förstörde pengarna idrotten? Finns det rentav ett visst samband mellan den oerhörda penningflödet och det utbredda dopingfusket? Det är ju rätt mycket som står på spel i vissa lägen. Det är sannolikt lätt att falla för frestelsen, särskilt om man tror att risken för upptäckt är minimal. Och man inte har några andra möjligheter.

Men det förklarar knappast gåtan Gatlin. Och till skillnad från pengarna kan dopingen aldrig släppas loss. Då skulle idrotten dö på allvar.

 

Kommentarer är stängda

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren