Krönika, Sport

Västtysklands VM-seger 1954 en skräll i Trumpklass?

Finallagen i VM 1954. Foto: sv.wikipedia.org.

Sportjournalistiken har i alla tider varit bortförklaringarnas speciella marknad. Ideligen får krönikörer och andra skribenter tappert förklara varför deras tips inte slagit in. Det kan bli ganska dråpliga texter.

Men nu är idrottsskribenterna akterseglade av den politiska murvelklassen, den som på somrarna dricker vitt vin på Gotland tillsammans med det numera så förtalade etablissemanget.

I en vecka har vi nu hört rimliga och orimliga förklaringar till hur alla kunde bedöma Donald Trumps chanser i presidentvalet så fel. Några, som persönerna Göran och Leif GW är förstås inte förvånade, eftersom de visste hur det skulle gå.

Men de flesta erkänner under diverse krumbukter att de inte anat hur stark Trumps ställning varit.

Detta är rätt kul att iaktta!

Jag började fundera

Eftersom jag är sportfåne sedan barnsben började jag fundera på någon händelse inom idrotten varit lika omskakande och oväntad som Trumps seger?

Det är lätt att hitta sensationer och skandaler. Det norska dopingaffärerna var en skräll, men längdåkningen är en alldeles för liten sport globalt för att någon nyhetsbyrå utanför Norden skulle bry sig om den.

Det är svårt att hitta en idrottsskräll i paritet med det som Donald Trump och Hillary Clinton åstadkommit. Jag letar hastigt och slarvigt i minnet och hittar naturligtvis den svenska förlusten mot Japan 1936, men händelsen hade en tämligen lokal karaktär.

Ingemar Johansson 1960. Foto: sv.wikipedia.org.

Ingemar Johansson 1960. Foto: sv.wikipedia.org.

Ingemar Johanssons seger mot Floyd Pattersson var en glädjechock, men knappast omvälvande, eftersom göteborgaren redan besegrat andra världsstjärnor.

Misstänker en s k läggmatch

USA:s OS-guld i ishockey i Lake Placid var något fantastiskt: Unga studenter besegrade Sovjets samtrimmade fantomer och en hel nation njöt och jublade.

Det var ett synnerligen överraskande resultat, men den konspiratoriska delen av min hjärna misstänker fortfarande att det var en så kallad läggmatch, i syfte att få USA att avstå från den planerade bojkotten av de stundande sommarspelen i Moskva. Om det var så, misslyckades planen, eftersom USA inte ställde upp.

Nej, i min snabba genomgång av idrottshistorien fastnar jag för det som hände i Bern sommaren 1954. Då var Ungern världens i särklass bästa fotbollsnation. Man spelade effektiv och vackert på ett sätt som inte har någon motsvarighet i dagens fotboll.

I VM i Schweiz löpte allt enligt ritningarna. I gruppspelet avfärdades Västtyskland med 8-3 och det var med viss förundran som ungrarna erfor att de skulle möta tyskarna på nytt i finalen.

Ungern föll och ljuset släcktes

Lagets stora stjärna Puskas var visserligen skadad, men fick ändå vara med, främst av sentimentala skäl. Mot svaga Västtyskland var det ingen fara.

Ungern föll med 2-3! Det var sannolikt idrottshistoriens mest överraskande resultat. Tyskarna hade manövrerat ut ungrarna, som nog aldrig hämtade sig efter denna smäll.

I Västtyskland fick segern en stor betydelse för landets självförtroende – det fanns någonting som fungerade efter de mörka krigsåren. I Ungern blev det tvärtom: Landet hade enorma problem under kommunistdiktaturen och fotbollen hade varit den stora trösten. Nu släcktes även det ljuset.

Ett par år senare utbröt Ungern-revolten, vilket gav en ännu grymmare diktatur. Och de fantastiska fotbollsspelarna spreds över världen.

Än i dag kan expertisen, numera fotbollsarkeologerna, inte riktigt förklara vad som hände i Bern sommaren 1954 och varför. Men kanske kan man få lite hjälp av de fantasirika trumpologerna.

Finns bättre exempel? Skriv!

Fråga: Stämmer verkligen Sylvéns resonemang? Var Västtysklands VM-seger 1954 en skräll i Trumpklass? Finns det bättre exempel inom idrotten? Gör ett inlägg!

3 Kommentarer

  1. Mats Rosin

    Det stämmer att den västtyska VM-segern var en jätteskräll. Minns den väl. Hade ens Göran P kunnat förutse den? Din teori om USA-segern över Sovjet som en läggmatch har jag aldrig hört talas/läst om förut? Låter intressant…

  2. Anders Östnäs

    Jonny Höglins triumf på 10000 m skridsko i OS i Grenoble 1968 tillhör också de stora sensationerna.

  3. sune sylven

    Mats, teorin om läggmatch är inte helt min egen, men den går ju aldrig att bevisa, men ett studentgäng som slår det bästa
    ishockeylaget genom alla tider, Anders, visst var Höglin en knall, men skridsko en för liten sport, eller hur?

Kommentera

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren