Folk, Tipsat, Upplevt

Vi läser böcker och går på teater som på 80-talet

Vare sig antalet biobesök eller bokläsande minskar och finkulturen når fortfarande få. Montage: Inge Josephson.

Vare sig antalet biobesök eller bokläsande minskar och finkulturen når fortfarande få. Fotomontage: Inge Josephson.

Det vore lätt att tro att kulturyttringarna skiftat i takt med andra förändringar i samhället: utvecklingen av sociala medier, tillgången till internet överallt och närsomhelst. Men, nej.

När Myndigheten för kulturanalys presenterar en undersökning av våra kulturvanor tycks det mest uppseendeväckande vara, att väldigt lite har förändrats grovt sett under de senaste decennierna.

Bokläsandet och teaterbesöken bland medborgarna ligger kvar på ungefär 80-talsnivå. De ökar något bland vissa grupper på senare år, kanske lite oväntat.

Antalet biobesök är förvånansvärt stabilt de senaste tio åren men ökar även de något trots tillgången till film via internet.

Även andra kulturyttringar som började mätas först på 2000-talet som att sjunga i kör eller gå på utställning är ganska stabila om man frågar medborgarna om man gjort det ena eller andra minst en gång under ett år.

Män genusdrivna

Att kvinnor är mer kulturaktiva än män är kanske inte så otippat. Kvinnor är mer aktiva på alla fronter både när det gäller eget skapande och kulturkonsumtion. Mäns intressen är mer genusdrivna – det är konkurrens, tävlan, sport, spel, jakt och fiske (som inte ingår i kulturbegreppet) som gäller.

Ojämlikt

Kulturvanorna är också stabilt ojämlika, visar rapporten som bygger på SOM-institutets (se nedan) årliga enkäter. Det är till exempel bara 18 procent av befolkningen som gått på opera någon gång under ett år medan 66 procent gått på bio.

Många faktorer styr hit och dit, framgår av myndighetens rapport. Kanske väljer vi till och med ett kulturbeteende bara för att få tillhöra en viss grupp som är attraktiv. Att bostadsorten har stor betydelse för konsumtion av klassisk kultur som scenkonst förvånar ingen: ”Det urbana livet brukar beskrivas som platser där inte minst kulturutbudet är stort”.

Inkomsten påverkar mindre än väntat

Det borde kanske bekymra mer att utbildningsnivån och klassbakgrund påverkar kulturyttringarna i så gott som alla kategorier som rapporten har delat upp kulturen i. Lyssna på musik gör dock numera alla. Handarbete har heller inga klassgränser.

 

I övrigt står de med eftergymnasial utbildning och uppvuxna i tjänstemanna- och företagarhem genomgående för högre kulturaktivitet än andra. Intressant är också att inkomsten har mindre betydelse än utbildningsnivå för kulturvanorna annat än för människor med extremt höga respektive låga inkomster.

Kultur och krogliv hand i hand…

Kuriöst är det ganska starka sambandet mellan hög kulturaktivitet och aktivt uteliv och motion. Särskilt starkt är sambandet med att gå på krogen. Så kulturellt aktiv = socialt aktiv, säger rapporten. Såvida inte en felkälla lurar, reserverar man sig, att socialt aktiva hellre svarar på enkäter…

Hur ser du på det? Frågade Nyfikengrå rapportförfattaren Mats Björnsson:

– Det tycks ju i alla fall inte finnas något motsatsförhållande mellan kulturvanor och idrotts-/motionsintresse. När det gäller restaurangbesök så kan man ju se en hel del kulturvanor som en form av sociala aktiviteter och sett så är sambandet kanske inte förvånande.

Aktiviteten dalar med åren…

Nyfikengrå är extra nyfiken på hur kulturvanorna fördelar sig på olika åldersgrupper. Myndigheten tycker sig se ett tydligt mönster i de fyra åldersgrupper mellan 16 och 85 som befolkningen delas upp i.

De yngre visar en kulturaktivitet som dalar med åren, utom förstås när det gäller den klassiska kulturkonsumtionen av teater, opera med mera.

Vi kan se hur mycket mer aktiva kvinnorna är och framför allt hur kulturaktiviteten dalar med åren utom för film och musik som tycks ha blivit folknöjen. Myndighetens spekulerar i detta faktum.

Kanske ägnar vi äldre oss mer åt vad man kallar ”kulturnära” aktiviteter som inte ingår i undersökningen: bridge, bokcirklar, matlagning, tv, radio? Men åldersindelningen är grov. Så hur rättvisande blir det?

De stora aktiva 40-talistårskullarna klumpas ihop med dem som är födda på 30-talet. Inte så konstigt då att det blir låga siffror för ”gått på rockkonsert” och ”spelat onlinespel” men många böcker lästa bland 65-85-åringarna… Det är nog också rätt stor skillnad på vad en 16-åring och en 30-åring sysslar med… Så felkällorna kan vara många.

Någon kommentar till detta?

Mats Björnsson:

-Det fungerar inte att ha över tio åldersgrupper. Även andra indelningar är grova till exempel när det gäller utbildningsbakgrund. Det intressanta är att det uppstår tydliga skillnader trots att åldersgrupperna är rätt vida.

…och till slut – vad anser du vara det mest uppseendeväckande resultatet av myndighetens analys?

-Det ligger i läsarens öga. Jag noterar att musik verkligen blivit en del av vardagen för väldigt många. Liksom filmtittande (framför allt bland yngre). Att utbildningsnivån slår igenom mer än inkomst och klassbakgrund är också anmärkningsvärt.

Mycket är obesvarat

Obesvarade frågor är hur kulturvanorna formas och eventuellt ändras genom åren och om någonting har ändrats i åldersgruppernas kulturvanor? Plus förstås hur man ska närma sig målen här nedan. Det tycks ju vara en bit kvar…

Kanske får vi svar på detta i kommande rapporter, som bland annat ska fokusera på barnen. Hur det blir med oss äldre, som ju sackar efter, enligt rapporten, står skrivet i stjärnorna.

Medan myndigheterna grubblar på det, kan du ju alltid fundera över dina egna kulturvanor.

Vad är egentligen kultur? Har du några ”kulturvanor”? Hur har de formats? Ändrats? Är du nöjd med kulturutbudet för just dina behov (de flesta andra är faktiskt rätt nöjda säger kulturanalysrapporten)?

Vill du läsa hela Rapporten Kulturvanor 2016:1 gör det här.

Nationella kulturpolitiska mål (proposition 2009/10:3).

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
    främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
    främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
    främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
    särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Myndigheten för kulturanalys bildades 2011 och sorterar under kulturdepartementet. Man ska utvärdera regeringens kulturpolitik, kolla hur de kulturpolitiska målen uppnås och ge råd och för utveckling och omprövning.

Kulturvaneundersökningar görs med data från SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier) vid Göteborgs universitet och dess årliga enkäter (sedan 1986) till 12 000 slumpmässigt utvalda personer. Myndigheten var under hösten 2014 nedläggningshotad av regeringen men räddades av oppositionen.

Kultur (SAOL) mänsklig verksamhet inom ett visst område och en viss tid; vetenskap, litteratur och konst

Cultura (lat.) bl a: utbildning, bildningsmedel, sedlig förädling m m

Cultus (lat.) bl a: yttre levnadssätt, bildning, uppfostran, förfining, kultiverat levnadssätt, civilisation

Kommentarsfältet är stängt

Underhålls av Jenkler IT AB


Kontakta oss | Vi som gör Nyfikengrå
Ansvarig utgivare: Ingrid Lindgren