Jag står i kö vid kassan, ute är det österlensk sommar med blommande syrener och fågelungar. Då fastnar blicken på kvällstidningens löpsedel. Se upp, du kan lida av en dold livsfarlig hjärtsjukdom.

Häromdagen gällde det något farligt som kan ruva i magen. Jag känner oro, jag påminns om att det är dags för uppföljande mammografi efter min bröstcancer. Och borde jag inte ”allmänt testa hälsan innan ohälsan testar dig” som morgontidningens annons hade uppfordrat till. Mot betalning förstås.

I dagens samhälle råder ett mångtydigt mellanrum mellan hälsa och ohälsa enligt forskare i en nyligen publicerad antologi Mellan hälsa och ohälsa – ett livsloppsperspektiv (Studentlitteratur 2018).

En utvecklad övervakning genom nya avancerade bedömningar och teknologier för att tidigt upptäcka ohälsa ger oss en upplevelse av mellanrum mellan sjukt och friskt. Genom att så mycket mer kan eller påstås kunna botas eller kompenseras blir gränsen mellan frisk och sjuk mer obestämd än tidigare .

En majoritet kvinnor kommer till mammografiundersökningarna, så gott som alla barn är med om kontroller på barnavårdscentralen. Men det finns ifrågasättanden. Mammografi kan samtidigt medföra oro som kanske inte överväger fördelarna . Å ena sidan kan sjukdom upptäckas, å andra sidan kan testerna inge en falsk trygghet.

Hälsokontrollerna är kanske inte alltid säkra. Felaktiga larm kan ge upphov till onödigt lidande. Många svåra etiska val hänger ihop med de nya testmöjligheterna till exempel vad gäller fosterdiagnostik.

En ny marknad växer fram

Vid sidan av de allmänna hälsokontrollerna växer det fram en marknad som uppammar vår rädsla och vår önskan att ha kontroll över vår kropp. Vi vill hålla det sjuka och döden på avstånd . Genom att köpa oss tester kanske vi lugnar oss för stunden. Men det är svårt att bemästra mellanrummet, vi pendlar ohjälpligt där.

Vi har idag nya möjligheter att reflektera över hur vår hälsa utvecklas och över det egna ansvaret för denna. Intressant i sammanhanget är att forskare i antologin jävar en föreställning om att äldre människor lever i nutid med tanke på en begränsad framtid.

Tvärtom har många äldre strategier för att hålla sig frisk ända tills man dör. Man är medveten om vikten av fysisk aktivitet och av sociala relationer, man söker mentalt välbefinnande och existentiell mening.

Vilka kontroller är motiverade?

Att vi själva försöker förebygga ohälsa är självklart viktigt. Men det finns anledning diskutera vilka hälsokontroller och tester som är motiverade . Nya möjligheter att övervaka måste medföra ett stort ansvar från vårdgivarnas sida för att de bedömningarna präglas av kvalitet och etik. Vidare finns prioriteringsaspekter, hälso-och sjukvårdens resurser är som vi vet inte obegränsade.

Jag är själv tacksam för den vård jag fått och att jag följs upp. Är jag frisk eller sjuk, jag inser att jag lever i ett mellanrum. Förr gick inte detta att framkalla på samma sätt. Ett pris är en i vardagen lätt framkallad existentiell oro.